Jag har ju tidigare skrivit att Belgrad inte är särskilt vackert, men att staden ändå har en bedagad charm. Det är nu inte helt med sanningen överensstämmande, vissa delar av staden måste ändå sägas vara stilfulla. Som utsikten uppe från fästningen Kalemegdan, där jag var och hängde häromdagen när schlagertristessen slog till. Oj vad den slog till.
I en del av de vattengravsliknande nedsänkningarna hade de kommit på den rätt briljanta idén att bygga tennisbanor.
Jag verkar dock vara rätt ensam om att bry mig om att se staden. I går meddelade arrangörerna att de tvingats ställa in de gratis sightseeingturer som erbjuds till de runt fyratusen ackrediterade ”journalisterna” på plats, eftersom intresset varit nära nog noll.
Pinsamt! Ska inte nyfikenheten vara journalistens adelsmärke? Fast de andra kanske är upptagna med att granska och grilla Eurovisionen. Skönt i alla fall att det finns någon som ser bortom det uppenbara. Dannyboy, alltså.