Post Format

Namedroppingens betydelse

Jag tog mig nyss en kvällspromenad genom Vasastan. Det lätt deprimerande vädret jag tyckte la sig över Stockholm på eftermiddagen hade förbytts till en rätt vacker försommarkväll. Hello Saferides fantastiska nya miniskiva “Would you let me play this EP 10 times a day?” snurrade visserligen inte tio gånger i min ipod, men väl två och en halv.

När jag passerade Sveavägen började jag tänka på att en del kritiker kritiserade Dannyboy & kärleken när den kom (eller ja, de kritiserade väl i ärlighetens namn egentligen mig) för att det droppas rätt mycket namn på platser, gator, gränder och trappor i den. Enligt dessa – jag minns inte riktigt hur många de var, men ett par-tre stycken i alla fall – så var det ett alienerande grepp som gjorde att man inte kunde identifiera sig med berättelsen om man inte var en insnöad stockholmare.

Jag tycker personligen att det är ungefär rätt så tvärtom. Jag hatar – nej, inte hatar men ogillar rätt så starkt – texter som är oprecisa i sina beskrivningar när det inte fyller någon funktion. Jag vill veta var en person som jag läser om befinner sig, även om jag aldrig varit i närheten av stället i fråga. Kanske rör det sig mest om något halvperverst kontrollbehov, jag vet inte, men hur som helst är det ett faktum.

Men åter till min promenad. För det slog mig när jag passerade Sveavägen att de här kritikerna kommer att bli minst lika nippriga när de läser bok nummer två – ja, om de nu av någon anledning tänker göra det alltså. Så här ser till exempel romanens två första stycken ut just nu:

“Vi har sagt hej då till varandra utanför nedgången till Rådmansgatans tunnelbana. Jag står kvar uppe på gatan.
Jag vänder om och går över Sveavägen. Får skynda mig lite, det är rött för fotgängare och en bil som närmar sig verkar inte ha för avsikt att bry sig om mig. När jag kommer över blänger jag surt efter den. Som om föraren skulle se det, han har redan hunnit halvvägs till Hötorget.”

Ja, det var väl inte särskilt halsbrytande på något sätt, men jag ville bara illustrera att namnen minsann kommer att vara kvar även i nästa roman. Första sidan fortsätter för övrigt med namedropping av biografen Grand, Handels, Friskis och Svettis, Observatoriekullen och Norrtullsgatan. Men oroa er inte, hela boken kommer inte att följa i samma stil. Det är ju ingen geografilektion jag håller på med.

Hade för övrigt tänkt begå bilddebut i bloggen när jag passerade stället jag citerar i texten ovan. Men jag hade ju så klart glömt mobilen hemma. Typiskt.

Lämna ett svar

Markerade fält är obligatoriska *.