Vi ses i Lappland

Star trek” var anledningen till att jag åkte till Paris. Det hölls en pressjunket för den nya filmen på Park Hyatt Hotel och innan intervjuerna med JJ Abrams, Chris Pine, Zachary Quinto, Eric Bana och Zoe Saldana fick jag se filmen i Paramounts egen kontorsbiograf.

Jag är visserligen en relativt nördig trekkie och därför lite partisk – men jösses, till stora delar var det en fantastiskt underhållande film. Återknytningar med tidigare upplagor fanns absolut, men samtidigt en helt ny riktning och fräschör som öppnar filmen för en ny publik. En reboot visserligen inte lika omvälvande som Ron Moores reimagination av ”Battlestar Galactica”, men ändå – drygt två timmar av det bästa av flera världar. Och Zachary ”Sylar” Quinto är löjligt likt Leonard Nimoy, faktiskt mer lik Nimoy den yngre än den numera rejält Nimoy den äldre, något som också syns i filmen där han ju dyker upp för att inte hardcorefansen ska gå helt bananas över franchisens nya look.

Efter intervjuerna hade jag 45 minuter på mig att kasta ur mig en första text – det kommer flera inför premiären den 8 maj – innan jag skulle hasta ut till flygplatsen. Jag parkerade mig själv i lobbyn på Park Hyatt och beställde en kaffe samtidigt som jag började skriva ut snacket med Pine och Quinto. När notan kom tillsammans med en espresso landade den på 90 kronor.

Och det är sådana gånger man förbannar sin arbetsgivare för att de har arbetsetisk moral. Eftersom jag var tvungen att flyga ner redan i tisdags för att hinna till visningen på förmiddagen i går erbjöd filmbolaget oss att betala mitt hotellrum – jag skulle då ha inkvarterats på Hyatt precis som filmteamet – men eftersom vi inte får framstå som köpta betalar vi alltid sådant själv. Det innebär en annan typ av hotell än Park Hyatt om jag säger så. Jag har visserligen ingenting att klaga på gällande Hotel Tonic du Louvre, men jag lovar, en kopp kaffe kostade inte 90 kronor där.

Åter i Vasastan nu. Om en och en halv timme åker jag och Johanna till Vittangi. Ett sabla flygande hit och dit den här veckan.

6 reaktioner till “Vi ses i Lappland”

  1. JJ Abrams har ett fast grepp runt…
    Jag uppskattar både Star Trek och Lost, men är samtidigt lite orolig över att det i stort sett hänger på EN man om det ska bli pannkaka av både det ena och det andra. Nu har du gett mig lite mer hopp. Och senaste Lostavsnittet ses under dagen.
    Trevlig resa!

  2. Jag blir nyfiken: VEM i Lost tycker du att allt hänger på? Jag anar att du kommer att säga Locke, men helt ärligt – känns det inte som att nästan vem som helst skulle kunna vara ”nyckelpersonen” och den som ön… vill ha?

  3. Jaha. Nej världen utanför serierna bryr jag mig inte så mycket om (även om Lost-teamet gjort flera beundransvärda försök att fucka upp även det begreppet. Vad hände egentligen med the Lost Experience?).

  4. I ärlighetens namn verkar dock JJ Abrams väldigt inaktiv på ”Lost”-fronten nu för tiden. Han står visserligen kvar som exekutiv producent, men det verkar mest vara en hederstitel. På min fråga i vilken utsträckning han skulle vara inblandad i den sista säsongen, sa han väldigt lite, jag skulle nog säga i princip inte alls, och tillade jag ser ”Lost” hemma i soffan som vem som helst nu.

  5. Men man kan ändå tänka sig att han var med och drog upp riktlinjerna från början. Om det nu fanns några.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.