Precis likadant fast helt tvärtom

Jag är rätt förtjust i omslaget till min första roman. Det är enkelt, ganska tydligt, består i princip av två färger och funkar även bra i tumnagelsstorlek, något som blir allt mer viktigt när nätbokhandlarna blir en primär försäljningskanal för böcker. Dessutom gav det mig en möjlighet att få min egen överkropp tryckt i tusentals exemplar, något som inte är alla förunnat.

Hur som helst – ibland när jag och stegräknaren är ute och promenerar dagdrömmer jag om nästa bokomslag. Hur det bör se ut, försöker visualisera det. Och en tanke som jag leker med är att göra omslaget likadant, fast tvärtom. Omvända färger och en kvinnlig överkropp istället, alltså i röd t-shirt med gul bakgrund, och rubriken tryckt i svart ovanpå. Visserligen handlar även den här boken om en man, men det förekommer en del kvinnor i den kan man väl säga, de är en grundförutsättning för att det ska bli tal om någon handling.

Frågan är alltså – utan att berätta något mer om boken i övrigt – låter det som en god idé?

6 reaktioner till “Precis likadant fast helt tvärtom”

  1. Inte för att skryta, (jo lite) men du fegade dock en aning. Jag finns idag på öööeehh kanske 10 000 framsidor (eller ännu fler) i tre olika länder. I en för trång baddräkt, alldeles för småa skor. (Pressade ned fötterna i storlek 37 och då hade jag 40) visserligen två veckors äkta Turkietbränna och ja, vad mer ska jag säga? Önskar att någon sagt till mig att ta på en gul t-shirt istället! Haha. Nu sa visserligen Utvik på SVT att mitt bokomslag var ”genialiskt” – och det var min alldeles egna idé så lite mallig är jag nog fortfarande trots allt…

    Spontant angående ditt bokomslag:

    Try harder.

    Eller:

    Är det liksom en uppföljare kan det funka… kanske? Annars skulle jag nog hitta på något som står i stark kontrast…

  2. Ja, kanske riskerar du att signalera: Här kommer samma historia, eller fortsättningen på den förra, fast ur tjejens perspektiv.

    Särskilt knepigt blir det i långa loppet. Om du två gånger i rad använt två färger och överkropp, lite som en signatur för Daniel Åberg-böcker, hur gör du då med bok nummer tre?

  3. Nu är det ju i och för sig så att den här boken är en sorts utveckling (avveckling) av den förra, även om de inte handlingsmässigt berör varandra (direkt) och handlar om andra personer (nästan). Och det här med igenkänning i omslag är ju ett grepp som förlag använder sig av rätt mycket, så det ser jag inte direkt som ett problem. Men jag förstår era invändningar, även om jag inte nödvändigtvis håller med.

    Och att göra ett helt annat sorts omslag till nästa bok lär knappast bli ett bekymmer, då det blir en helt annan typ av historia i en väldigt annorlunda miljö.

  4. Låter inte så kul för din andra bok att få omslag att matcha storebror. Dessutom kommer 2010-talet nu. Någon skillnad måste det väl vara? Hur mycket av omslagsarbetet gör du som författare?

  5. Men det är ju ofta så för de yngre, de får ärva sina storsyskons urväxta kläder…

    Omslagsinflytande är nog väldigt olika från fall till fall. Historien om turerna kring mitt första bokomslag går att läsa här.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *