Ondskan finns här mitt i bland oss

När jag skulle lämna Belgrad efter finalen i schlager-EM stod jag på flygplatsen sömndrucken och utsliten med några ynkliga dinarer kvar i plånboken. Jag köpte en mugg i souvenirshopen som pryddes av det serbiska statsvapnet, en fågel av något slag, tänkte att det skulle bli en bra kaffemugg på jobbet.

Vi hade det rätt fint, serbkoppen och jag, tog en kaffe ihop då och då, den fick husera på mitt skrivbord när jag inte drack. Så en dag var den borta. Puts väck. Vaporiserad. Bortsuddad från jordens yta. Eller åtminstone jobbets.

mossan.jpg

Förra vintern glömde jag min favoritmössa, den kan beses på bilden ovan, på tunnelbanan en dag. Jag gick med tunga steg till H&M, köpte mig en svart, enkel huvudbonad för cirka en femtiolapp. Den gjorde sitt jobb, inga krusiduller, öronen slapp bli röda och min rakade skalle behöll värmen.

Vi hade det rätt fint, H&M-mössan och jag, gick på promenader ihop, den fick husera ovanpå min jobbhurts när jag jobbade. Så i förrgår när jag skulle gå hem var den borta. Puts väck. Vaporiserad. Bortsuddad från jordens yta. Eller åtminstone jobbets.

Så nu undrar jag bara var mina billiga turistfälle- och H&M-prylar är, din förbannade jävla tjuv.