Nej, det går fortfarande inte särskilt snabbt – det tvivlar jag på att mitt författande någonsin kommer att göra, jag måste ju lida fram texten gubevars – men en skillnad har infunnit sig den senaste veckan.
Jag vill skriva. Jag ser faktiskt fram emot det, tänker på boken när jag inte skriver, funderar över hur jag ska få ihop berättelsen på det sätt jag vill, om planerna jag har är särskilt kloka, om man borde låta det förflutna vara det förflutna eller om det är okej att rota lite, jag går omkring och skriver sms-utkast till mig själv, lösryckta förnimmelser, de flesta inte särskilt bra men ändå, en del kloka tankar har jag väl ändå. Ibland. Tror jag.
Tanken är just nu att bokens första del ska heta Sju dagar och den andra och avslutande Två dagar. Variation är ju A och O och den som gissar rätt på hur många dagar boken utspelar sig inom får guldstjärna i marginalen.