Jag har tagit mitt morgonpickochpack och begett mig till Ritorno på Odengatan, jag skaldar i julgranens sken och sippar på en kaffekopp och jo det är en drastisk åtgärd men desperata tider kräver desperata åtgärder, som väl någon amerikan sade back in the days.
Jag kämpar mot klockan som vore jag självaste Jack Bauer. Romanen avslutas på tolvslaget på nyårsafton. Det vore ju själva fan om jag inte lyckades bli färdig innan denna tidpunkt inträffar i verkligheten. I fiktionen är det sex timmar kvar att sätta på pränt, i världen jag lever i återstår tjugoen dagar.
Det borde väl gå? Även med mina slöhetsfasoner?
Kom igen nu Daniel! Jag vet att du klarart! Du vet vad de säger:
Bara gört.
Jag kämpar på! Det ska nog bli klart. Nog.
Om du ligger bra till i texten, kommer du skriva på tolvslaget då? Vore inte det lite symboliskt. Nytt år, ny bok? Som ett nyårslöfte, infriat under årets sista darrande minuter.
Om du ligger bra till i texten, kommer du skriva på tolvslaget då? Vore inte det lite symboliskt. Nytt år, ny bok? Som ett nyårslöfte, infriat under årets sista darrande minuter.
Vad fint. Jag stammar på hela inlägg.
Det vore helt klart fint om skrivandet kunde avslutas på självaste tolvslaget. Sistameningen är sedan länge bestämd, kanske går det att rigga så att jag på något sätt får den på pränt just då. Tål att tänkas på.