Jag är lite trött. Huvudet ömmar en smula. Inte i närheten av någon morgonpromenad. Funderar på om jag borde tvätta. Öppna manusprogrammet. Läsa tidningarna. Frukost.
Jag drömde att någon mejlade mig och ogillade slutet i ”Dannyboy” och hoppades att det skulle bli annorlunda om det blev en film. Jag har dock ingen aning om vad det var personen ogillade eller hur det annorlunda förslaget såg ut. Men faktum är att jag går och funderar i olikhetsbanor. Saker ändras hela tiden, blir något nytt, rätas ut, knölas till, nödrimmas och tar en ny form. Samma beståndsdelar fast färre, och i lite annan stöpning. Vi får se.
Usch vad mulet det är i dag. I like it. Men säg den glädje som varar.