Post Format

Fast eller lös och ledig?

Förra måndagen fick Johanna ursäkta sig när hon kom för sent till ett frukostmöte genom att säga att vi hade haft en livlig diskussion över frukostfilen om de fasta bokprisernas vara eller icke vara i Sverige. Ni två är väldigt konstiga,  var kommentaren hon fick.

Måsåvara, men jag tycker att det är en intressant och inte helt enkel fråga. För ett år sedan hade jag sagt att det vore ren idioti att gå tillbaka till ett snudd på kommunistiskt system som slopades redan på sjuttiotalet, men faktum är att större delen av Europas länder har reglerade bokpriser, och många verkar anse att det fungerar alldeles ypperligt.

Min egen grundinställning är att jag vill att de böcker jag skriver ska säljas så billigt som möjligt, för att kunna nå som många som möjligt. Jag tyckte till exempel att det var dårskap när förlaget satte det rekommenerade priset på min debutroman till 247 kronor. Detta för en bok vars primära målgrupp var högskolestudenter mellan 19-26 år, som torde anse att bok = pocket för 60 kronor. De såg ju aldrig röken av den så länge den bara fanns i inbunden form. Jag hade velat se romanen säljas för … säg 150 kronor med mjuka pärmar. Då hade vi åtminstone hamnat i rätt härad och publiken hade haft chansen att ta till sig den.

Men det är väl ändå en annan fråga, kanske någon anser. Jo, men ändå inte helt. För som det är nu är det istället de gigantiska storsäljarna som säljs för 150 kronor från pall på Ica Maxi. Och mellansäljarsegmentet som jag själv skulle vilja vara etablerad i inom en relativt snar framtid, det samlar damm på undanskymda hyllor där priset är ordinarie, det vill säga 250-300 kronor.

Skulle priserna regleras och alla böcker såldes för samma pris, tja – kanske skulle Lars Kepler förlora några exemplar på det och jag istället gynnas. Jag kan leva med det.

——

Uppdatering: När jag skrev det här i morse hade jag inte läst kulturminister Lena Adelsohn Liljeroths inlägg rörande de fasta bokpriserna i dagens DN, då vår tidning anlände utan kulturdel i morse. Nu har jag det. Och visst, jag kan hålla med henne om somligt i början av texten, men att avsluta som hon gör, genom att hänvisa till att Danmark är på väg att slopa de fasta bokpriserna, samt insinuera att Mats Söderlund vill ha planekonomi enligt järnridåmodell, är rent ut sagt ohederligt i och med att hon ”glömmer” att berätta att länder som Tyskland, Frankrike, Italien, Holland, Spanien, Österrike och Norge också har fasta bokpriser.

4 kommentarer

Lämna ett svar

Markerade fält är obligatoriska *.