Post Format

Det okända miljöhotet

bokhyllansodra

Det är ju för lustigt alltså. Det här med färgsortering får verkligen känslor att svalla likt inget annat. I höstas när Johanna presenterade version ett av den färgsorterade bokhyllan inkom 47 kommentarer, där dogmatismen hos vissa människor framkom med oönskad tydlighet. Och så i går, en slumrig semesterlördag när hon presenterade version två, då drog det igång igen. Hittills är kommentarerna 21 till antalet, och den bästa helt klart den som på fullt allvar verkar hävda att färgsorterade bokhyllor är ett hot mot Jordens klimat.

Väl rutet, säger jag.

Nej men seriöst. Det som fascinerar mig mest är att även de som går efter strikt alfabetisk ordning när de sorterar sina hyllor – jag har själv varit en av dem – aldrig skulle komma på tanken att förfasas över någon som ställer sina böcker huller om buller. Men så fort de placeras på ett estetiskt tilltalande sätt, då hånar man litteraturen genom att se sina böcker främst som chica inredningsdetaljer.

Människor. Vilken fantastisk kreation.

12 kommentarer

  1. Innan jag färgsorterade min bokhylla sorterade jag böckerna efter storlek och genre, men i och med att jag plötsligt överöstes av så många böcker kunde jag inte upprätthålla ordningen och min bokhylla blev tillslut ett gigantiskt pussel där jag flyttade omkring böcker och ständigt letade luckor. Hursomhelst, jag fick då en gång frågan, av en alfabetsorterare, förskräckt: ”Men Johanna! Sorterar du inte dina böcker?!”. Med bildminne behöver man inte det. Elin Kling har för övrigt skor i sin bokhylla (och Ebba Von Sydow har sina skor i grytskåpet). Att färgsortera sina skor i en bokhylla torde vara den yttersta skymfen.

    Reply
  2. Din fråga i kommentarstråden hos Bokhora, På vilket sätt är en bokhylla i alfabetisk ordning snällare mot miljön? var nog dagens roligaste.

    Reply
  3. Oj! Annars brukar internet vara fullt av folk som säger Å FÄRGORGANISATION VAD FINT.

    (Jag har hjälpt min bästa kompis göra det en gång.)

    Reply
  4. SÅ SANT det där med att huller om buller är ok men färgsortering big nono.
    Själv har jag trivts förvånansvärt bra med min färgsortering som kom till en dag i maj då jag skulle plugga 😛

    Reply
  5. Pingback: jardenberg kommenterar – 2009-07-06 — jardenberg unedited

  6. Förjävligt. Detta visar verkligen att man bara ser böcker som en chic inredningsdetalj.

    Reply
  7. Då har man ju definitivt inte så många. Då har man ett fåtal, chict lutade mot en buddastaty eller tre i stapel med ett blockljus ovanpå.

    Reply
  8. Verner von Heidenstam inreder biblioteket i sitt sista hem Övralid. Citat ur Per I. Gedins bok om mannen:

    ”Böckerna ställdes efter ryggarnas färg, för att man lätt skulle hitta bland dem. De röda banden var de böcker som Heidenstam köpte av Strindberg i Schweiz och som hade följt honom sedan dess. De blå var nordisk och svensk skönlitteratur. Den svenska och den franska 1700-talslitteraturen bands in med guldornamenterade ryggar och ställdes så att solen reklekterades i dem så att det glittrade i hela rummet. De blå ryggarna skulle föra in Vättern i rummet, och de röda skulle harmonisera med solnedgången.”

    Reply
  9. Pingback: Mina strukturerade bokhyllor « Jenny Dahlberg Blogg

Lämna ett svar

Markerade fält är obligatoriska *.