Post Format

Jag har redan sagt hurra

Ja, jag är fortfarande ganska krasslig men en sådan här morgon spelar det ingen roll. När jag klickade igång telefonen möttes jag av sms från min vän Jocke. Ursäkta nattligt sms men jag har just läst ut boken. Är fanimig helt uppfylld av den, fick en rejäl tår i ögat på slutet och mitt hjärta slog en liten volt. Startade Twitter, och möttes av en tweet från bokbloggaren Lilla O. Nu är den utläst och den är definitivt minst sagt bra!

Och orden får en sten att sakteliga kanske inte lyfta, men åtminstone börja lossna från mitt voltande hjärta. Hittills har jag bara haft mig själv samt omdömen från tre närstående personer att gå på, jag har ju inte släppt iväg den längre, ingen jävel har fått läsa förrän de första recensionsexemplaren gick iväg förra helgen. Och det har börjat göra mig nervös, mycket nervös. Det var ju inte för inte som Stieg Larsson döpte finalen i sin trilogi till ”Luftslottet som sprängdes”.

Och okej, Jocke är också närstående, men ändå. Han tycker om den. Han känner igen sig i den – ja, det stod mer i det där smset, men allt är inte för allmän beskådan här i världen – vilket betyder att fler än jag bär det där inom sig.

Det finns säkert de som inte kommer att tycka om ”Vi har redan sagt hej då”. Det fanns recensenter som inte gillade ”Dannyboy & kärleken” heller (hej hej Gefle Dagblad) och till och med de som hatade den (hej hej Norrköpings Tidningar), och det var trots allt en mycket mer beskedlig roman. Den här bråkar mer och lanserar tankar och känslor som säkert kan sticka en del i ögonen.

Men oavsett det. I morse tyckte världen om den. Tack.

7 kommentarer

Lämna ett svar

Markerade fält är obligatoriska *.