Jag vill också vara representabel

Back in the day recenserade Nina Lekander min debutroman i Expressen. Jag vill minnas att hon tyckte den var ganska schyrre och att jag bara töntade mig lite grann stilistiskt (ja, hennes recension av min bok finns på nätet men jag tänker inte länka till den för som enda recensent avslöjade hon romanens twist, bu för det). I dag har hon hur som helst recenserat Hanna Hellquists debut ”Karlstad Zoologiska” i Dagens Nyheter och även här får nog slutsatsen betecknas som ganska schyrre, även om det tar henne längre tid att komma till samma slutsats.

Men det är något med texten som stör mig. Det finns en uppläxande och mästrande ton i recensionen, Lekander vill uppfostra Hellquist, bland annat skäller hon på henne för att hon inte använt sig av orden som sagt när hon på sida 180 skriver att kakaduor dammar, trots att samma info ju finns på sida 88. Och ”representabel”, vad är det för kontamination mellan representativ och presentabel! utbrister Lekander i slutet, en mening som gör mig så motvalls att jag genast öppnar mitt pågående romanprojekt och skriver in representabel på första bästa ställe där det passar (kapitel 31, första stycket).

Det brukar sägas att man måste ge ut minst två romaner för att få bli medlem i Författarförbundet. Gäller samma regel för ord? I sådant fall torde nu det här ordet vara på god väg mot de fina salongerna.

10 reaktioner till “Jag vill också vara representabel”

  1. För övrigt kastar Lekander storstenar i glashus. Själv skriver hon ogenerat ord som ”crazy storyteller” och ”guidance”.
    Mera om detta finns på wordpressbloggen HillsHillton.

  2. Två gånger räcker inte käre Danny, men här är en genväg:

    http://www.saol.se/SAOL_nominee.html

    (Notera att även denna rikssvenskans högborg har löss i fanan – ”nominee”… Wtf. Tidigare har jag kunnat besvara följande fråga med SAOL, men så alls icke mer… Hvem skulle samla våra glesa leder, / en återstod från dyra segrars dar? / Af mod, af kraft, af guldren tro och heder / fans nog, ja, nog; men ordnarn borta var.)

  3. Ovanligt osympatisk och mästrande artikel om en konkurrerande? skribent. Lägger inte speciellt mycket till det svenska kulturklimatet. Ärligt talat verkar Nina korkad.

  4. Ja gud jag håller med! Jag kommer genast att införliva representabel i mitt annars oantastbara vokabulär.

  5. ”Hej, Nina!
    Såg att du mästrade Hanna Hellquist i DN! Så jag tänkte att du kanske skulle vara intresserad av att veta att ordet ”representabel” enligt SAOB användes i DN så tidigt som 1893. Det kanske inte är helt renrasigt, men nog har vi plats för en mix av ”representativ” och ”presentabel” (även om det ligger närmre det senare än det förra)? Jag tycker att vi kan vara lite mer överseende med Hanna, OK?

    Fridens,
    Albin”

  6. Man brukar väl märka ord när man inte har något annat att kritisera? Med andra ord en ganska bra recension. 🙂

  7. Ninas särskrivning ”toppen titel” i recensionen är inte heller så snygg.

Kommentarer är stängda.