Jag trodde det var en flicka

I går när vi reste hem från Vittangi charmade som vanligt Tage flygvärdinnorna, särskilt på SAS så älskar de honom, han har hittills aldrig bjudit medresenärerna på något annat än solskenshumör och de överöser honom med små tygdjur. Eller ja, åtminstone två har han fått, en ekorre och en räv.

Men när vi klev på planet skedde det vanliga. Åh vilken gullig tjej! För det är väl en tjej? frågade flygvärdinnan som tog emot oss. Nej, det är en pojke svarade jag. Jaha, ja jag trodde det var en flicka, med den tröjan.

MEN VAFAN HAN HAR EN ORANGE TRÖJA MED GIRAFFMOTIV PÅ SIG, ACKOMPANJERAD AV BLÅJEANS OCH ETT PAR LJUSBLÅ STRUMPOR! HUR ÄR DET TYPISKT ”TJEJIGT”?!

Ursäkta skriket, men jag blir så jävla trött på den här färgfascismen. Men jag upptäcker varje dag att den här lilla bubblan jag lever i där färger på ett barns kläder inte per automatik reflekterar bebisens kön, den är förbannat liten.

——

Vill man få en liten genomgång av Tages läge just nu (han fyller fem månader i morgon), kan man med fördel kolla in Johannas senaste blogginlägg.

4 reaktioner till “Jag trodde det var en flicka”

  1. Samtidigt kan man ju inte låta bli att vilja retas med de där fördomarna heller. När vi skulle plåta honom till den nyfödda-bild som mina föräldrar så gärna ville ha in i Arbetarbladet och Gefle Dagblad, satte vi så klart på honom en av hans rosa t-shirtar, med motiveringen Alltid retar det väl någon.

Kommentarer är stängda.