Det lackar mot ljudbok

På senare tid har jag gjort det till en vana att använda runt en halvtimme av min lunch till att redigera ljudboken, då det i princip är den enda tiden under dygnet då jag haft tid att göra det på sistone. Eftersom Johanna är hemma ensam med Tage om dagarna känner jag att morgnarna och kvällarna är mitt huvudansvar, och redigerandet har därför gått på sparlåga.

I går satt jag så på uteserveringen på Jimmy’s Steakhouse vid Tjärhovsplan efter avslutade oxjärpar och fann till min förvåning att jag plötsligt var klar med redigeringen av inläsningen. Inspelningar som upptog runt tio timmar i tid hade kokats ner till fyra timmar och fyrtiosju minuter färdig ljudbok. Konstigt, tänkte jag, är det här Sisyfosprojektet verkligen klart?

Frågan var retorisk, för jag var plågsamt medveten om att svaret tyvärr fortfarande är nej. Under inspelningsfasen, som jag ska beskriva mer i detalj vad det lider, kunde jag bara spela in en timme och tio minuter åt gången innan minnet på inspelningsapparaten var fullt. En stressig kväll i mitten av januari, när jag med väldigt hög stressnivå försökte bli klar med den fysiska utgåvan, e-boksutgåvan samt ljudboksutgåvan parallellt, slumpade det sig så att jag efter att ha fört över de senaste sjuttio minutrarnas inspelning till datorn missade att döpa om filen till något begripligt, och senare samma kväll misstog den för skräp och raderade den när jag hade gjort nästa sjuttiominuterspass. Därmed gick fyra inspelade kapitel upp i rök.

Att det var exakt så här det gick till kan jag inte riktigt svära på, eftersom jag inte tänkte på det när det skedde utan endast har försökt rekonstruera förloppet i mitt huvud i efterhand. Hade jag insett misstaget direkt hade det varit en rätt enkel procedur att fiska upp filen ur glömskan, även om jag hunnit tömma papperskorgen i datorn. Nu upptäckte jag att inläsningen av kapitel 42-45 saknades först när jag hunnit så långt fram i ljudredigeringen, vilket skedde i maj – och då var det ju så dags, inget återskapaförlorathårddiskmaterial-program i världen kunde trolla fram den där filen igen – tro mig, jag försökte.

Så summa summarum: Fyra kapitel ska åter läsas in och sedan redigeras innan jag är färdig. Eftersom boken består av 65 kapitel och det här rör sig om blott fyra torde dock den här lilla stumpen gå rätt snabbt att fixa. Det enda som grämer mig är att inspelningsstudion – det vill säga mitt modifierade källarförråd – inte längre existerar, vi flyttade ju i mars. Att återskapa den unika akustik jag fick fram ur de där trasmatte- och madrassisolerade hönsnätsväggarna kommer att bli svårt.

Men skam den som ger sig.

2 reaktioner till “Det lackar mot ljudbok”

  1. Åh är det du som läser ? Det är ju nästan lika bra som att du får ett eget Sommarprogram i P1. Vilken av böckerna är det som kommer på ljudbok? Jag har inte följt denna historia innan.

Kommentarer är stängda.