Det här med att svara ja

Det här att jag spänner mig varje gång det ringer telefonförsäljare från något halvskumt företag och jag känner mig tvungen att tänka på varje ord jag yttrar så att inte meningarna – som de så klart spelar in – ska kunna klippas ihop till att låta som att jag beställer något. Är det bara jag som är paranoid?

I går ringde någon som sade sig samarbeta med Telia för att få mig att byta mobiloperatör, detta trots att jag redan har Telia vilket jag noga påpekade för henne men det tyckte hon inte spelade någon roll, ville jag inte gärna byta till en billigare operatör ändå? Och nyss ringde en kvinna från England som sade sig representera ett företag jag beställde trycksaker från å förlagets vägnar för ett par år sedan. Hon var väldigt mån att försöka få mig att svara ja på olika varianter av frågan Kommer du att beställa nya produkter av oss inom det närmaste året?

Människor. Varför håller vi på så här?

5 reaktioner till “Det här med att svara ja”

  1. Har Nix sedan länge när det gäller hemtelefonen, men det hjälper inte när man har bolag, spärregistret gäller inte för företagsnummer. Så därför är det också där de riktigt fula fiskarna samlas.

    1. Aha!

      Trist för alla egenföretagare.

      Det konstiga är ju att det uppenbarligen fungerar att kränga grejer via telefon. Enkelt, javisst! Men hur mycket litar man egentligen på människan på andra sidan? Har hoppat på några erbjudanden via telefon, men nästintill alltid ångrat mig efter ett tag. Idag är jag nästintill rabiat när de ringer…

Kommentarer är stängda.