Är litteratur bara för vuxna?

I går eftermiddag när jag satt på jobbet och gick igenom Svensk Bokhandels rykande färska topplistor för maj månad upptäckte jag en pikant detalj. Den första listan titulerades Skönlitteratur och den andra bar namnet Facklitteratur. Men den tredje kallades Barn- och ungdomsböcker.

Som den petimeter samt journalist jag är – vi granskar ju makten och försvarar demokratin dagarna i ända – gav jag mig in i SvB:s listarkiv, och se på fasiken, det visade sig finnas ett scoop där! Den svenska bokhandelns branschorgan vacklar nämligen betänkligt i förhållandet till de yngstas läsning.

Ett år tillbaka, i maj 2008, heter listan barn- och ungdomslitteratur. I juni, juli och augusti är ordet böcker tillbaka – för att i september plötsligt bli litteratur igen. Barn och ungdomar tillåts därefter läsa litteratur hela hösten, för att lagom till julen i december bli hänvisade till att förkovra sig i böcker. I februari 2009 finner de åter ett litterärt andningshål, men redan månaden därpå är de tillbaka i bokträsket och förblir sedan där.

Värt att notera är att det enbart är barn- och ungdomslistorna som har namnfluktuation. Facklitteratur kallas exempelvis aldrig Fackböcker, trots att ordet fackbok ofta används om litteraturen i fråga.

Svensk Bokhandel – hur förklarar ni detta?

Klargörande fotnot: Inom vissa kretsar anses det ligga en rejäl värdeskillnad mellan dessa två ord. En riktig författare skriver litteratur, men nästan vem som helst kan i dag ge ut böcker.

6 reaktioner till “Är litteratur bara för vuxna?”

  1. Säger allt om SvB:s inställning till barn- och ungdomslitteraturen och dess utövare. Genren har aldrig varit särskilt intressant för tidningen, ännu mindre sen den nuvarande chefredaktören tog över.

  2. Jag är själv väldigt dålig på barn- och ungdomslitteratur tvingas jag erkänna, så i den frågan kan jag inte uttala mig. Mitt inlägg ska dock först och främst ses som en lördagskuriositet.

  3. Bravo! Jag har i trettio år forskat i barnlitteratur – inte i barnböcker. Men det är ofta folk inte förstår skillnaden. Det heter ibland ”barnboksforskare”, men aldrig ”skönlitteraturvetare”.

  4. Daniel du är underbar! Jag läser korr på SvB och har aldrig tänkt på saken! Men nu ska det bli andra bullar. Vad gäller SvBs inställning till litteraturen i fråga, Cecilia, så har det gått åt rätt håll de senaste åren, även om det inte alltid syns i tidningen. Du får gärna kontakta oss med nyhetstips och idéer om reportage.

  5. Jag har dock ingen koll på om det här felet finns i papperstidningarna när listorna presenteras där (antar att det är den du korrar). Jag kan tänka mig – som gammal redigerare – att man använder samma sidmall med fasta rubriker där (topplisteuppslaget brukar väl se rätt identiskt ut varje månad har jag för mig), så det borde inte vara olika från månad till månad. Inbillar jag mig alltså.

Kommentarer är stängda.