App app app!

Det är dagen före iPadens lansering i Sverige och jag läser om DN:s kommande satsning på iPad kallad DN+ och känner mig nedstämd.

Prissättningen på 199 kronor/månad om man enbart vill vara iPad-prenumerant är en smula hög, men jag skulle nog kunna tänka mig att byta ut pappersprenumerationen om det inte vore för en sak som jag inte har sett diskuteras så mycket (dock har jag varit en smula offline de senaste dagarna) – nämligen det att man trots jämförbart prenumerationspris med papperstidningen (229 kronor/månad med autogiro), inte alls får lika mycket material. I DN:s egen presentationsartikel av DN+ står att läsa varje dygn gör redaktörer ett urval ur papperstidningen och jobbar vidare med materialet i DN+. Tidningens appchef Kalle Sandhammar förtydligar och säger Vi har plockat fram det viktigaste du behöver veta och förpackat det så att man får överblick.

För mig låter det som att de tänker metrofiera ett axplock av dagens nyheter och förpacka dem i en lättöverskådlig iPadskrud.

Missförstå mig inte. Jag har verkligen inget emot Metro. Men det är inte vad jag vill ha av DN för 200 spänn i månaden.

Det som gör att jag knappt går in på DN och SvD på nätet är att jag vet hur lite av papperstidningens material som läggs ut där. Visst, de stora nyhetshändelserna följer jag så klart ofta via nättidningarna och de publiceras snabbt, men det är inte för den typen av läsning jag prenumererar på morgontidningar. En vanlig morgon i Stockholm läser jag först DN:s kulturdel, därefter Svenskans kulturdel, därefter DN-sporten och sedan övriga delar i den mån jag hinner (oftast inte). Och det är här problemet morgontidningarnas sajter uppstår – de texter ur kulturdelarna som hamnar på nätet är så försvinnande få.

Ett aktuellt exempel: I lördags innehöll DN Kulturs Boklördagssegment – veckans höjdpunkt för den litteraturintresserade DN-läsaren – totalt 15 artiklar/notiser/listor. På söndagskvällen hade 2 av dessa 15 letat sig ut på DN.se.

Att det ser ut så här är inget misstag från DN:s sida, att blott publicera en liten del av pappersmaterialet på nätet är en medveten strategi som chefredaktören Gunilla Herlitz meddelade redan i samband med att hon tillträdde för ett år sedan. Men i och med det är just det här materialet jag främst vill ha, och jag vet att det ser ut så här vecka efter vecka på nätet, ser jag i princip ingen orsak att längre nyttja sajten. Tyvärr.

När det gäller papperet kontra nätet kan jag till viss del förstå hur tidningen tänker även om jag tycker att det är ett felaktigt beslut sett ur läsarperspektiv – det finns trots allt en affärsmässig logik i att de som betalar ska premieras och få mer material jämfört med de som surfar in gratis och på sin höjd klickar på ett par annonser. Men nu ska alltså ett liknande tankesätt appliceras på iPadsatsningen, och vi förväntas ändå betala en månadspeng i samma storleksordning. Det är fortfarande papperstidningen som är helheten, och de olika nätbundna utgåvorna blott utvalda bitar, trots att papperstidningen varje dag är en ändlig resurs och utrymmet på nätet/i appen i princip är oändligt.

iPadversionen kommer säkert att vara lättanvänd och ha ett snyggt gränssnitt, men lika lite som jag prenumererar på pappers-DN på grund av dess form, lika lite är jag villig att betala för DN som app på grund av hur dess förpackning låter mig skapa en överblick. Det jag betalar för i dag är innehållet. Texterna.

Det vill jag gärna fortsätta göra.

——

PS. Svenska Dagbladets app-lösning ser ur min synvinkel ut att vara rejält mycket bättre. Samma tidning som papperet presenterad i princip samma form utan större krusiduller, för 185 kronor i månaden. Jag ser det inte alls som omöjligt att jag till våren säger upp pappers-SvD och startar en app-prenumeration. DS.

PS2. Jo, jag vet att jag som prenumerant kan läsa DN (och SvD) på nätet i helhet som pdf, något jag också gör åtminstone fyra av veckans sju dagar när vi är i Berlin. Men det är trots allt en nödlösning. Ge mig istället en lättanvänd premiumsajt (som även optimeras för iPaden) där hela tidningens material finns publicerat bakom en betalvägg, och jag är där. Det ger mig även friheten att ta del av hela tidningen i iPhonen, något som i dag i princip är omöjligt utan mycket knölande. För mig skulle det vara guld värt. DS2.

7 reaktioner till “App app app!”

  1. Men om den finns som pdf Varför ska man ha en app?
    Ipaden måste väl kunna läsa pdfer?

  2. Jo, visst kan den det, men det är inte en optimal lösning. Och om det är så att du enbart vill läsa tidningen på ipaden, så blir det ju en smula bakvänt att betala för en pappersprenumeration för att få tillgång till pdfen så att du kan läsa på ipaden… För det går inte att enbart prenumerera på pdfen.

  3. DN+ kommer att innehålla de flesta artiklarna och reportagen från papperstidningen. Boklördag är ett bra exempel på unikt innehåll som kommer att finnas med.
    Det vi väljer bort är främst raka händelsenyheter från gårdagen. De läste nämligen DN+-läsaren dagen innan i vår Just Nu-del.
    Dessutom kommer flera artiklar i varje utgåva att vara utökade med rörliga bilder, bildspel och rörlig grafik.
    Och så jobbar vi förstås vidare och utvecklar app:en allt eftersom. Med målet att göra tidningen så bra att läsarna vill betala.

  4. Jag tror osäkerheten på VAD en produkt som ska innehålla är en väldigt stor faktor för betalningsviljan. Folk betalar nog gärna (vi kan diskutera prisnivå), men det viktigaste är att man vet exakt vad man får. Där har ju verkligen papperstidningen som produkt lyckats bra, får man säga.
    Om det sedan faller på teknikaliteter, som att det är svårt att förpacka allt i appen, så kanske man kan lösa det genom att erbjuda full-access till PDF:n också via appen? Då kan man komma åt de små detaljerna som kanske man missat annars?

    1. Nils (och Micke): Det låter bra, men jag får erkänna att jag ändå blir en smula nervös. Det är säkerligen en typ av oro som inte delas av folkflertalet, men när man är van vid att, bland annat här i bloggen, diskutera texter från DN relativt återkommande, så upplever i alla fall jag en förvirringsrisk när olika sorters material publiceras på de olika plattformarna. Visst, så sker ju redan i dag mellan papper och nät, men nu blir plattformarna tre, eller fyra nästan. ”Såg du Thentes kommentar till Augustpriset?”. ”Öh, menar du den snabba kortisen bredvid nyhetstexten på webben, den längre kommentaren till papperet, blogginlägget om Combüchens tacktal eller videoklippet på iPaden?”

      Världen var enklare förr.

  5. Daniel: Man kan faktiskt prenumerera enbart på pdf-tidningen, den heter eDN och kostar 310 kr för tre månader.

Kommentarer är stängda.