I P1 om journalistik i strömningstjänsterna

Just det ja, blev förra veckan kontaktad om att sätta på mig hatten som tv-expert och lägga ut texten en smula om strömningstjänster som nya hem för grävande journalistik till av Medierna i P1. Ämnet var följande:

Nya plattformar utmanar gamla tv-jättar

De traditionella grävprogrammen – som Uppdrag granskning och Kalla fakta – har alltid varit en naturlig plattform för journalistiska TV-gräv och granskningar. Ofta med ett väletablerat berättarspråk och något förutbestämd dramaturgi.

Men på senare tid har det blivit allt vanligare att den här typen av journalistiska avslöjanden nu publiceras hos de stora de streamningtjänsterna. Förra året sändes den prisbelönade dokumentärserien om Estonia på dåvarande Dplay och nu har HBO Nordic producerat dokumentärserien Knutby: I blind tro.

Är det en ny trend vi ser? Är TV4 och SVT nu rundade och passé? Kan vi till och med säga att journalistiken är vinnaren i det ständigt hårdnande streamingkriget?

(inslaget börjar 22.20 in i sändningen)

——

Initialt när reportern tog kontakt och presenterade sig som att komma från Medierna fick jag viss hjärtklappning – vad hade jag nu påstått för något tokigt i en ljudboksdebatt som jag skulle behöva ställas till svars för? Men kultursidesdebatter om ljudbokens vara eller icke vara är väl inte riktigt Mediernas grej, gissar jag…

Flugtorsdag

Jag försökte ju storstilat med att dra igång en hundradagarsbloggstreak 1 mars som traditionen bjuder. Det tokfallerade så klart efter drygt en vecka, men skam den som ger sig – 1 april i dag, kanske kan jag i alla fall blogga mig hela vägen genom påska?

Vi åkte till stugan i Rovasuando i dag, och i takt med att stugan värmdes upp vaknade flugorna till liv som legat i dvala under vintern. Jag är fullständigt allvarlig när jag säger att vi slagit ihjäl närmare ett fyrtiotal feta flygfän under kvällen, det var rena aprilskämtet. Nu har det dock inte surrat på en kvart, så kanske har vi lyckats ta kål på den sista. Det blir en del att sopa i morgon.

Och just det ja, borta hos TVdags har jag och kidsen recenserat den nya Bert-serien som hade premiär på C More i dag. Rätt rolig, var vårt gemensamma omdöme.

Boktugg lanserar ny bokkanal

På tal om Boktugg och intervjun jag gjorde med dem i går, så har de i dag lanserat sin Youtubekanal med en första video. Det knappt två minuter långa klippet är väl inte vad jag skulle kalla stor tv, men i alla fall lite sött och aktuellt. Än så länge verkar de inte riktigt ha bestämt sig för vad de ska göra av kanalen, men de hade lovat att producera ett klipp när de nått hundra prenumeranter, och när det passerades, var de ju så illa tvungna. Bra tips för den som har många böcker och en bra trollstav men dåligt med toapapper.

Hur som helst, här är kanalen, och här är klippet inbäddat:

Lite mer får de dock anstränga sig innan jag skriver om dem på TVdags, där jag dock plitade ihop en liten annan, coronarelaterad, grej om förkortade tv-säsonger i dag.

Blandad tisdagskompott

Några spridda noteringar:

• Youtubern Lea Wallin har nu lagt ut en film från sin helg på Nordsken, och ungefär 13 minuter in i klippet där hon filmat från stora scenen när hon tårtades är Tage med i några korta sekvenser. Med bakgrund i helgens inlägg, alltså.

• Vi körde hem från Skellefteå via 95:an och E45 i lördags, det vill säga Silvervägen respektive Inlandsvägen, en lite längre och långsammare sträckning jämfört med att bränna norrut längs kusten via E4 och sedan E10, men ack så mycket trivsammare. Jag gillar verkligen inlandet, skogarna och de böljande landskapen, och kände ett sug efter att vika av från huvudrutten flera gånger bara för att rulla in i en del byar längs vägen och kika. Men det är väl inte riktigt läge för det när man har en nio- och en sexåring i baksätet som redan i grundläget är måttligt roade av att sitta i en bil uppåt femtio mil en lördagseftermiddag och kväll. Nu blev det ett kortare depåstopp i Boliden, middag vid campingen i Moskosel och en kvällshandling på Ica i Jokkmokk så att vi skulle slippa möta ett tomt kylskåp när vi kom hem framåt tio på kvällen. Katterna var glada att se oss, Ejda vägrade släppa minstingen Lena Nyman så länge hon var vaken.

• Har varit extremt inaktiv på TVdags de senaste månaderna, eller ja, senaste året egentligen, i våras var jag inte ens med på The Walking Dead-cirkeln, som jag annars alltid deltagit i. Tidsbristen har varit rätt enorm i våras, mer om det senare. Men hur som helst, jag tänkte ta mig i kragen lite. Skrev en kort grej i går kväll om första serietrailern till Apples kommande tv-tjänst (Joel Kinnaman som gör huvudrollen i rymddramat For All Mankind), och tänkte försöka få till en recension av säsongspremiären av Fear the Walking Dead senare i veckan. (Bra att jag skriver det här, då måste jag ju göra det, eller hur?)

Om Apple TV+ på TVdags

Har varit dålig på att medverka i TVdags spalter på sistone, men i måndags kväll skrev jag en text om Apples nya satsning på en tv-streamingtjänst. Var menat att bli en väldigt kort grej, men jag verkar inte riktigt veta hur man gör när man skriver korta analystexter.

Kortversion av lång text: Tråkigt namn, få detaljer kända ännu, premiär i över hundra länder i höst (Sverige med all säkerhet ett av dem), oklar potential men antagligen rätt stor i kraft av företagets storlek och faktumet att tjänsten kommer att fungera på över en miljard exemplar iOS-prylar.

Långversion av lång text hittar ni här.

Luke Perry

Så Luke Perry dog. Jag satt i bilen och körde hemåt från Gällivare när beskedet kom, och strax därefter hörde TT av sig och frågade om jag i min roll som någon slags tv-expert hade något att säga om Perry och Beverly Hills betydelse för ungdoms-tv anno början av 1990-talet. Jag bromsade ner lite och babblade på över högtalare, Johanna fick hålla telefonen. Det resulterade i två rätt ofokuserade pratminus i TT:s text, jag skyller på att E10-sträckan Gällivare-Svappavaara är en av alla dessa svenska vägsnuttar som kallas dödens väg, det gäller att fokusera på var mittlinjen och snövallen finns när man möter timmerbilarna.

Även Johan Hilton uttalade sig i texten som blev resultatet, och jag måste tyvärr säga att jag inte håller med honom – alla såg absolut inte Beverly Hills ironiskt, jag gjorde det då inte. Visst kunde man himla med ögonen åt moralismen från tid till annan, men ironi? Jag vill nog ändå hävda att jag såg på Bevvan med rätt stort allvar.

Hur som helst, otroligt sorgligt med Luke Perrys alltför tidiga död.

När det kom till rollfigurerna var jag själv mer team Brandon. Varför? För att jag – tvingas jag erkänna – var betydligt mer lik helylle-tvillingen Walsh än badboy-Dylan.

Om The Haunting of Hill House på TVdags

Jag är ju ett rätt stort Shirley Jackson-fan, och skrev därtill min C-uppsats i litteraturvetenskap om hennes spökroman Hemsökelsen. Därtill gillar jag ju att se på – samt skriva om – tv. Alltså var det mer eller mindre självklart att jag skulle vara med och skriva långt och förhoppningsvis initierat på TVdags om Netflix-versionen av sagda roman härförleden.

Eller ja, tv-versionen av The Haunting of Hill House är väl mer inspired by än based on om man ska vara ärlig. Läskig var den hur som helst. The Bent-neck Lady-twisten kommer att förfölja mig i åratal.

Kors i tv-taket

Att jag har haft lite mer tid för annat etter att jag lämnade in Virus-manuset har nog mina kollegor på TVdags-redaktionen märkt. Efter att i princip nästan inte ha skrivit en rad där under hela hösten, har jag den här veckan fått ur mig tre texter. Två om HBO Nordics fortgående problem med att få ordning på sin tjänst, och en om mina barns åsikter om årets julkalenderJakten på tidskristallen, där Ejda dessutom avslöjar sin kärlek till R Kellys ”I believe I can fly”. God läsning!

Om Disney, Netflix och Viaplay hos TVdags

Det är inte bara här i spalterna jag har varit lite inaktiv på sistone, jag har även varit dålig på att skriva hos TVdags. I dag har jag dock plitat ihop en sorts analys av Disneys planer på att starta en egen streamingtjänst i USA, och vilka effekter det här kan tänkas få för oss i Sverige.

Slutstycket är väl det viktigaste, antar jag:

Att Disney med sitt starka varumärke och stora innehållsportfölj ger sig in på streamingmarknaden är kanske inte så oväntat, och möjligen också ett bra beslut för bolaget och dess aktieägare. Men för oss abonnenter, som redan prenumererar på tre streamingtjänster för tv/film, en för musik och en för ljudböcker i förhoppningen att lyckas täcka hela utbudslandskapet för mediekonsumtion? Skulle inte tro det, va?

Tidssnurr hos TVdags

Skrev en liten grej om serien Timeless på TVdags till i morse. Jag fann serien rätt trivsam när jag såg den i vintras, även om det knappast var något som fick klockorna att stanna. När det gäller nedläggningen av serien var det dock exakt vad som hände – klockorna stannade och började sedan snurra baklänges några dagar så att nedläggningen aldrig hade ägt rum och en andra säsong kunde beställas.

Fast … hade inte NBC först lagt ner den och sedan ändrat sig, hade de aldrig fått den här gratispubliciteten. Välregisserad pr-kupp à la all uppmärksamhet är bra uppmärksamhet?

Nja, så cynisk är jag inte. Men fint med en andra säsong hur som helst.

Park-liv

En ganska lång dag, där ena halvan präglades av arbete – en kort text till TVdags om att streamingtjänsten Magine lägger ner, styrelsemöte med Norrländska Litteratursällskapet över Skype och redigering av avsnitt fyra av Virus 3 – och andra halvan familjehäng präglat av ordet park: tre lekparker i och i utkanten av Park Slope, där vi också åt en tidig middag på hummerkedjan Luke’s Lobster innan vi promenerade hem till Crown Heights och köpte en bukett blommor.