Post Format

Skrivfiket och jag

Ett bra skrivfik. Vad är det egentligen?

För mig är det ett ställe där det inte är allt för stimmigt, men heller inte folktomt. Det här att gå in i mig själv när jag skriver har aldrig varit min femma, jag vill ha något att kunna se på och distraheras av när jag skriver, annars tröttnar jag alldeles för snabbt. Därför klarar jag heller inte av att skriva utan internetuppkoppling, jag behöver kunna kolla min mejl ibland, läsa en blogg eller två, inte för att jag egentligen känner mig besatt av att ständigt vara online, men för att min text tråkar ut mig om jag inte hela tiden får en gnutta stimulans även från annat håll.

Hm, det låter som att jag är ett dampbarn.

Eftersom jag numera är med dong behöver jag inte bry mig om huruvida fiket ifråga har wifiuppkoppling, tidigare var det mer eller mindre ett krav. Huruvida de spelar musik eller inte rör mig inte heller, så länge de inte brassar på så högt att de överröstar det som ljuder ur mina egna lurar.

Ritorno är ett rätt bra skrivfik AD (After Dong). Fast när det är soligt ute är det rätt hopplöst, ingen sitter i den tid- och fönsterlösa lokalen när solen skiner, och jag får panik om jag ska sitta där helt själv. Samtidigt vill jag inte sitta utomhus, det är för oberäkneligt med fåglar, vind och konstigheter. Därför är ett fik med stora fönster – gärna något öppet dessutom – att föredra, då det brukar betyda att andra än jag kan tänka sig att sitta där.

Tips mottages tacksamt. Min egen jakt går vidare, säkerligen redan senare i dag.

5 kommentarer

Lämna ett svar

Markerade fält är obligatoriska *.