Tage ska åka bil för första gången i sitt liv i dag. Det är roadtrip till Gästrikland på gång, direkt efter jobbet drar jag till Statoil och hämtar ut en hyrbil och sedan bär det av norrut. Jag ser framför mig en lugn resa, där han genast ska vaggas till sömns av bilens stilla brum. Det må vara en fåfäng förhoppning, men för ett par veckor sedan var det skrikfest i lägenheten när centrifugeringen av tvättmaskinen i rummet bredvid drog igång, och han tystnade genast och lyssnade förundrat på det säregna ljudet tills maskinen stannade. Jag tänker mig något liknande nu.
Och blir det skrikfest ändå kan vi ju alltid dra på bilstereon till max och låtsas som att det regnar.