Mulder och Scully ger mig magvärk

Klockan ett i dag ska jag gå på pressvisningen av den nya ”Arkiv X”-filmen. Jag är nervös, känner av en lätt magvärk. Ingen tv-serie – och oboy, många har passerat revy under årens lopp – har varit viktigare för mig. Och nu, sex år efter att serien lagts ner, har de äntligen fått ändan ur och gjort en ny film.

Det är troligen minst tre år för sent. De rätt svala recensionerna och den mediokra förstahelgssiffran i USA på tio miljoner dollar talar sitt tydliga språk, filmbolaget och Chris Carter har förvaltat nysatsningen dåligt. Filmen har av bolagsrepresentanter sagts vara ”gjord för fansen” men ändå har de valt att hålla sig långt borta från konspirationer och den komplicerade story arcen och istället gjort en ”monster of the week”-film. Dessutom har de valt att släppa ut den i blockbustertider och dessutom bara en vecka efter att ”The dark knight” gått upp, en film som inte bara tävlar om samma publik, utan dessutom demolerar varenda biorekord som står att finna i Nordamerika just nu.

Mina bebisar misshandlade. Fan också.

För ganska exakt tio år sedan gick den första ”Arkiv X”-filmen upp på bio. Inför premiären skrev jag den här artikeln i UNT:s fredagsbilaga:

Ett fåtal tv-serier vinner kultstatus. Ett ännu mindre antal tv-serier vinner kultstatus under sin levnadstid. Att förutom detta dessutom bli en massuccé är snudd på en omöjlighet, då kommersiell framgång sällan passar ihop med den underliga företeelsen kult. ”Arkiv X” är tv-serien som genom sitt undantag bekräftat regelns giltighet.

Hösten 1994 lanserades ”Arkiv X” i Sverige utan att någon i förhand höjt på ögonbrynen. Året innan hade samma sak skett i USA. Ingen hade några framtidsvisioner för en serie om det oförklarliga, och den förväntades leva ungefär en säsong. Hösten 1998 är situationen annorlunda. ”Arkiv X” och seriens tro på konspirationer och mörkläggningar har blivit en institution i tv-historien. Tillsammans med sin föregångare och språngbräda ”Twin Peaks” är ”Arkiv X” den enda milstolpe amerikansk tv-industri lyckats skapa under nittiotalet.

För det var med ”Twin Peaks” det började. Det skulle aldrig ha funnits någon Agent Mulder om inte Special Agent Dale Cooper fyra år tidigare lyckats luska ut vem som mördade Laura Palmer. Men där ”Twin Peaks” efter ett tag tröttnade och förvandlades till en visserligen skruvad men ändå rätt ordinär dramaserie bröt ”Arkiv X” ny mark. I en värld där man inte kan lita på någon har den dunkla sanningen som finns där ute blivit allt svårare att finna, men av just den anledningen än mer intressant att söka. Därför har publiken vuxit och fängslats. ”THE PUBLIC HAVE A RIGHT TO KNOW!” skriker ofta Agent Mulder när han konfronterar någon ur de hemliga och världsomspännande organisationer han ibland finner. Allmänheten får dock sällan veta något. Agent Mulder och hans partner Agent Scully torde ha den sämsta procenten på uppklarade fall i FBI:s historia.

Jag var till en början skeptisk till serien. Det verkade vara en sämre kopia av det ”Twin Peaks” jag så länge älskat och vördat. Men jag hade fel. ”Arkiv X” är en serie som vet vad den vill, och framför sitt budskap på ett oklanderligt sätt. I dag tvivlar jag inte ett ögonblick på det som serien hela tiden påstått – den amerikanska regeringen ljuger om det mesta. Att president Clinton ertappats med byxorna nere en gång för mycket bevisar ju just detta.

Och nu väntar biograferna med ”Arkiv X – Fight the future”. Titeln sammanfattar väl seriens anda. Kämpa mot framtiden, ändra det som ännu inte hänt genom att avslöja att någon försöker styra oss. Jag ser med barnslig förtjusning fram emot filmen. Från de riktigt fanatiska fansen har det inför premiären knorrats en del och höjts röster för hur denna film kan döda det som gjort tv-serien speciell. Det tror jag inte på för ett ögonblick. Jag förväntar mig ”Arkiv X” när det är som bäst – dryga två timmars konspirationsfrossa kryddat med utomjordiska besökare. Ett orosmoment finns dock: Sverige ligger en säsong efter USA i visningen av tv-serien. ”THE TRUTH IS REVEALED” säger förannonseringen. Tänk om filmen talar om saker för oss som vi ännu inte borde veta? Tänk om filmen förstör ett års framtida tv-tittande? Det vore just ett snyggt sätt att bekämpa framtiden på.

Jisses vad tiden går.