Hur många ljudboksabonnemang har vi råd med?

En uppföljning på det jag skrev om i fredags:

I en analys skriver i dag Sölve Dahlgren på Boktugg att Storytels ettåriga exklusivitetsavtal gällande Harry Potter som ljudböcker kan vara bra för bokbranschen, då det kan leda till att marknaden för abonnerade streamingtjänster för ljudböcker växer.

Tankeexperimentet han lägger fram är att det i ett läge då alla aktörer på marknaden erbjuder mer eller mindre identiska tjänster till funktionalitet och utbud finns en marknad för kanske en miljon abonnenter i Sverige. Men om aktörerna börjar tävla mot varandra genom exklusivt material på samma sätt som skett på övriga streamingmarknader, så växer troligen antalet abonnemang totalt, då en viss procent av den här miljonen abonnenter kommer att välja att prenumerera på fler än en tjänst då de vill ha tillgång till allt – på samma sätt som en del i dag abonnerar på såväl Netflix som Viaplay (och även kanske HBO Nordic och C More). Alla kommer så klart inte att göra det – men om 20-30 procent gör det så är det ändå så klart en rejäl inkomstökning för aktörerna på marknaden.

Jag är väldigt kluven på det här området. Eller så här – jag tycker att det blir en smula svårt för mig att ha en tydlig ståndpunkt då jag själv är insyltad i det – andra säsongen av min Storytel-exklusiva serie Virus kommer ju för bövelen ut på Storytel i morgon, och deras satsning på konceptet Storytel Original har gett mig en möjlighet att som författare för första gången arbeta med att skriva skönlitterärt på heltid, vilket jag tidigare skrivit om. Men som mångårig abonnent på ljudboksstreamingtjänster (jag tror jag har varit stadig Storytel-kund sedan 2009, och från och till på amerikanska Audible sedan 2007) är det så klart tråkigt om marknaden splittras upp. Nu är fallet med Storytels Original-serier inte exakt jämförbart med Harry Potter då de förra är egenproducerade av Storytel och det senare fallet handlar om en existerande serie de förhandlat till sig exklusiv rätt till, men ändå, ni fattar vad jag menar.

En viktig detalj som Sölve Dahlgren inte nämner i sin analys och som gör situationen på ljudboksmarknaden en smula annorlunda jämfört med streaming inom film/tv är dock att priserna är högre. Basabonnemangen hos Netflix (79) och Viaplay (99) blir tillsammans 178 kronor/månad, medan Storytel (169) och Bookbeat (169) tillsammans blir 338 kronor per månad. Priset för ljudboksabonnenter som vill ha mer än en tjänst rusar alltså snabbt iväg.

Detta tror jag nämnvärt kommer att dämpa viljan hos konsumenterna att dubblera sådana här tjänster.

En kommentar till “Hur många ljudboksabonnemang har vi råd med?”

  1. Om man får möjlighet att köpa enskilda exklusiva titlar till vanliga dvdbox- respektive ljudbokspriser tycker jag att exklusiv strömningsrättighet är av godo. Jag kan inte riktigt se att det skulle vara ojuste att kräva det av företagen heller.

Kommentarer är stängda.