Livet, tiden och bristen på det ena

En sådan där period med alldeles för mycket jobb i klump igen, i kombo med att människor varit svåra att få tag i, adderat med vad som i skrivande stund ser ut att bli en vab-fredag med febrig Ejda.

Vad jag vill ha sagt är att det inte skrivits tillräckligt på boken de senaste dagarna. Dock åtminstone lite. Romanen lever och rör på sig, även om den kanske inte direkt frodas.