Litteraturkritik, Pogo Pedagog och Quark

På plats i Berlin igen som sagt. Träden grönskar, Tage går omkring utan mössa och det mesta känns fint.

Några saker att glädjas extra åt:

1. Har sakteliga börjat rulla igång mitt frilanseri i den mån jag hinner – är ju fortfarande föräldraledig ett bra tag till. Förutom de veckoåterkommande krönikorna om nätet och teknik för TT Spektra skriver jag nu varannan vecka om teknik i Upsala Nya Tidning, premiärtexten från i tisdags om The post-pc era kan läsas här, min första litteraturrecension för UNT publicerades i onsdags och kan läsas här, och min första recension för Norrbottens-kuriren kom också i veckan och kan läsas här. Böckerna i fråga är Kristina Ohlssons deckare ”Änglavakter” och Liza Marklunds krönikesamling ”Nya röster sjunger samma sånger”. Än så länge har jag alltså till 100 procent ägnat mig åt att recensera Piratförlagsböcker. Kanske ska det bli min nisch.

2. På tal om Piratförlaget så har de startat en rätt rolig liten Pogo Pedagog-grundkurs i förlag- och bokkunskap på Youtube. Första delen handlar om olika typer av bokbindningar, och andra delen om vad man ska tänka på när man skickar in sitt manus till ett förlag. Roligt, lättsamt och informativt. Det första inslaget har fått viss kritik i kommentarsfältet hos Breakfast Book Club, och kritiken är säkert korrekt i sak, men jag tycker ändå att inslaget är väldigt bra, för det visar hur verkligheten ser ut i dag när det gäller de olika formaten, och visar även ganska tydligt upp den förvirring som råder bland förlagen till hur man ska förhålla sig till dem.

PS. Gällande det här med bokmanus och Piratförlaget: När jag skickade in ”Dannyboy & kärleken” till förlag den första vändan (jag fick det antaget i vända två), var Piratförlaget ett av de tre förlag jag skickade det till. De returnerade manushögen oöppnad. Enligt Mattias Boström (som är den som håller låda i videoklippen) har dock deras rutiner ändrats en del sedan dess. DS.

3. Quark har släppt en 30-dagars utvärderingsversion av kommande version 9, en utvärderingsversion som går att använda utan några som helst restriktioner under den här provmånaden. Gissa om jag tänker nyttja det till att göra pocketupplagan av ”Vi har redan sagt hej då” i ett riktigt kompetent program utan att det behöver kosta mig ett öre? För ja, jag vet att nästan alla jobbar i Indesign nu för tiden, men har man en gång i världen lärt sig att cykla i QuarkXpress 3.3, så hojar man gärna vidare i liknande hjulspår. Åtminstone så gör jag det.

3 reaktioner till “Litteraturkritik, Pogo Pedagog och Quark”

  1. Quark? Trodde inte ens att det programmet levde efter att Indesign tog över fullständigt. De flesta minnena av Quark har att göra med hårdvarulås (donglar) som fallerade och dokument som kraschade ohjälpligt. Fast det var ju ett tag sedan…

  2. Jodå, Quark lever, men att säga att det frodas vore väl fel… Donglarna tror jag alla ryser vid minnet av (de är som tur borta nu), men i övrigt måste jag säga att jag alltid föredragit Quark före Indesign. Detta trots att jag ursprungligen lärde mig layout i Indesignföregångaren Pagemaker i mitten på det glada 90-talet, och först tyckte att Quark var pest och pina när jag började redigera i det.

  3. Jo, jag gick samma väg. Började med Pagemaker, sen in i Quarks värld. Helt klart hade Quark en del bra grejer som de introducerade som gjorde det mer lättjobbat än PM. Men när sen Adobe kom med Indesign så var Quark passerat – även om det finns en och annan Quark-funktion som man saknade länge…

Kommentarer är stängda.