Litteratur värd att lyssna på?

(Ursprungligen publicerad på Västerbottens-Kurirens kultursida 2 mars)

Ljudboken har tagit Sverige med storm, streamade abonnemangstjänster som Storytel, Bookbeat och Nextory ökar stadigt i popularitet i våra mobiltelefoner. Men inte alla i bokbranschen har möjlighet att åka med på tåget – att producera bra ljudböcker är dyrt vilket effektivt stänger dörren för många småförlag och egenutgivare. Om ljudboksformatet fortsätter växa, vad händer då med litteraturen som inte passar att lyssnas på?

När Svenska Förläggareföreningen tidigare i år presenterade årsrapporten Boken 2017 var slutsatsen positiv – bokmarknaden i Sverige gick framåt året som gick. Men det var en glädjerubrik som branschen hade den digitala ljudboken att tacka för – försäljningen av pappersböcker i bokhandeln backade nästan 5 procent, medan de streamade abonnemangstjänsternas ökade sina intäkter med 60 procent och räddade totalresultatet, som därmed blev 1,6 procent plus. För bokbranschen står nu abonnemangstjänsterna för snart en tiondel av intäkterna, och andelen fortsätter växa.

Långtifrån alla har de finansiella muskler som krävs för att följa med på den här resan. När det gäller e-böcker har digitaliseringen av bokbranschen inneburit nya möjligheter för småförlag och egenutgivare att få ut såväl nya som gamla böcker – att skapa en e-bok utifrån den textfil som en roman består av kostar i princip ingenting – men ljudböcker är en helt annan typ av best.

När branschtidningen Svensk Bokhandel för åtta år sedan gjorde en genomlysning av ljudboksbranschen uppskattade de kostnaden för att ge ut en normal ljudbok till 150 000 kronor – icke inräknat ersättning till författaren. Den kostnaden har sjunkit rejält i dag då man i allt större utsträckning struntar i att trycka upp ljudböckerna på cd-skivor utan bara distribuerar dem via abonnemangstjänsterna eller säljer dem som mp3-filer i nätbokhandeln, men även om man lyckas få ner prislappen till hälften är det en kostnad som avskräcker småförlagen.

Annika Bengtsson driver Grim Förlag, ett rätt typiskt småförlag sett till storlek och historia, hon startade för att ge ut sina egna romaner, men har expanderat och har nu ett antal författare i sitt stall och ger ut tre till fyra titlar per år.
– Det är ekonomiskt omöjligt för oss att ge ut ljudböcker av våra titlar. Kanske går kostnaden ner framöver, men frågan är om det någonsin blir så billigt att ett litet förlag har råd. Jag tycker nästan att det borde finnas ett stöd att söka, så att det inte bara blir den kommersiellt breda litteraturen som får chansen som ljudbok. Det är en demokratifråga, säger Annika Bengtsson.

Måste ljudböcker vara dyra att producera? Nej, i teorin går de att skapa till låg kostnad, men i praktiken har publiken vant sig vid att ljudböcker ska hålla professionell kvalitet både vad gäller inläsning och produktion, och ratar det som inte håller måttet. Dessutom agerar ljudbokstjänsterna som grindvakter – bedöms en ljudboksproduktion inte hålla verkshöjd rent tekniskt släpps den inte in i katalogen.

När digitaliseringen av bokbranschen tog fart för sju, åtta år sedan sågs det kommande skiftet av många – författaren till den här artikeln inräknad – som en kommande seger för den lilla, fristående aktören, äntligen skulle egenutgivare ha (åtminstone nästan) samma chans som de stora förlagen.

Men det som skedde i USA där e-boken och egenutgivande ”indieförfattare” tog marknaden med storm via Amazons plattform Kindle ägde aldrig rum i Sverige. Här såg revolutionen annorlunda ut – den tog rygg på de smarta mobilernas explosiva framväxt och levererades som en app i mobilen åtföljd av en effektiv hisspitch: Ett Spotify för ljudböcker.

Betyder det här att ljudböcker uteslutande är något för de redan etablerade förlagen med god ekonomi? Ja, troligen. Men bilden kompliceras av att vissa förlag visat sig vara duktiga på att lyfta upp författare på småförlag och ge dem chansen i ett större sammanhang i ljudboksform.

Ett sådant exempel är Mikael Ressem, Gävleförfattare som de senaste åren gett ut en deckarkvartett om ambulanssjukvårdaren Erik Sandström och som i tryckt form på lilla Förlaget Orda inte gjort något större väsen av sig. Trots detta hade Mikael Ressem en vecka före jul 2016 tre av sina titlar på Storytels tio i topp-lista för deckare, detta efter att det mellanstora förlaget Lind & Co låtit Fredde Granberg läsa in dem som ljudböcker.

En annan författare är Susan Casserfelt från Örnsköldsvik, som 2014 på eget förlag gav ut deckaren Prästens lilla flicka. I slutet av 2016 gav ljudboksförlaget Word Audio Publishing ut den i inläsning av Katarina Ewerlöf och boken började klättra på Storytels topplista. I flera veckor har den nu stadigt legat på topp fem, och när uppföljaren Den tatuerade cirkeln ges ut i dagarna finns det mycket som talar för att den går samma väg mot toppen, eftersom abonnemangstjänsternas funktionalitet gör det enkelt att sätta en kommande titel av en författare man gillat på sin läslista, och så fort den nya boken släpps plingar appen till och man kan börja lyssna.

Ljudboksrättigheterna till en av Grim Förlags böcker har också nyligen köpts av Lind & Co, berättar Annika Bengtsson.
– Det är en möjlig väg att gå. Men helst vill jag så klart att vi ska kunna ge ut våra egna ljudböcker, och inte behöva förlita oss till större förlag, säger hon.

För den oetablerade författaren är det här en möjlig tröst. Men samtidigt är kostnadströskeln som stoppar småförlagen något bokbranschen som helhet kanske bör börja fundera över. Eftersom bokförlag är företag som drivs med vinstintresse, så väljer de redan i dag till följd av de höga produktionskostnaderna att till stora delar endast göra ljudböcker av de romaner som de tror kan bära sig kommersiellt. Än finns inget känt exempel där ett förlag ratat en roman helt bara för att den inte ansetts ljudboksmässig, men fortsätter ljudboken att växa i betydelse, är det inte omöjligt att det sker.

Trots att jag personligen är en stor anhängare av ljudböcker, är det en utveckling jag hoppas vi kan undvika.

——

Fotnot: Susan Casserfelts andra deckare Den tatuerade cirkeln som jag nämner i artikeln klättrade ända upp till första plats på Storytels topplista i början av mars.