Det svenska IT-konsultföretaget Inuse har gjort en användningsstudie, där min hustru Johanna var en av de medverkande, av några av de läsplattor som finns på den svenska marknaden i dag. De lät 15 personer testa och utföra olika uppgifter på fyra olika läsplattor samt en iPad under en kortare tid, och 5 av dem fick sedan låna hem varsin apparat och utvärdera under några dagar.
Resultatet för dem som gillar e-böcker måste sägas vara nedslående. Ingen av testpersonerna var efteråt intresserade av att köpa en läsplatta. Däremot var alla som testat iPaden intresserade av att köpa den, dock inte främst för att läsa e-böcker, utan för att göra andra saker.
När jag först läste igenom deras rapport måste jag erkänna att jag blev förbryllad. Uppgifterna från USA om att Amazons Kindle säljer som smör, och sommarens uppgifter om att Stieg Larsson blivit den första miljonsäljaren som e-boksförfattare, och att Amazon nu säljer fler e-böcker än inbundna böcker på regelbunden basis – det måste ju ändå tyda på att e-boken är på gång? Visst, Sverige ligger utan tvekan i bakvattnet när det gäller e-böcker, men ändå, att ingen var intresserad av att köpa en läsplatta? Det är en smula konstigt och jag får inte riktigt ihop bilden.
Kanske ska pusslet inte heller helt gå ihop, utan består av skavande delar som på sin höjd skapar en mosaik. Så här ungefär:
Den generation e-boksläsare som säljs i dag är inte särskilt upphetsande, och Amazon må publicera hur många framgångspressmeddelanden som helst för sin Kindle – så länge de vägrar att uppge några försäljningssiffror bör man se på dem med viss skepsis. Detsamma gäller de svenska nätbokhandlarnas lanseringar av e-boksläsare i vintras. Adlibris gick snabbt ut och meddelade att deras Letto sålt slut och att de var förvånade över det stora intresset, men de vägrade att uppge hur många enheter det var som de egentligen hade köpt in, vilket med rätta fick en del kritik.
Jag har fram till och med i dag haft 1 409 nedladdningar av ”Vi har redan sagt hej då” som e-bok. Det ser jag som en jätteframgång, men det beror så klart till allra största del på att den är gratis och fri att sprida. Den kommersiella upplagan av e-boken, för jo det finns ju lite ologiskt en sådan också, har köpts blott 7 gånger. Att den finns som köpe-e-bok beror på att jag ville att den skulle finnas tillgänglig för biblioteksutlåning, och då kom den sålda upplagan med på köpet av distributionstekniska skäl. Den har för övrigt lånats ut på bibliotek 82 gånger som e-bok.
Summa summarum? Jag tror på det stora hela inte heller särskilt mycket på de dedikerade läsplattornas framtid. Däremot tror jag att framtiden för e-böcker är ljus, eftersom vi kommer att läsa dem på våra telefoner och tabletdatorer. I den riktningen pekar ju min egen statistik också – runt 90 procent av nedladdningarna av ”Vi har redan sagt hej då” utgörs av den iPhoneanpassade versionen.
Medhåll på alla punkter. Möjligtvis kanske att vårt aldrig sinande behov av att läsa berättelser också kommer att förändras ytterligare. Jag ser det på mig själv, jag läser mycket MYCKET mer idag än någonsin förr – men allt mer sällan i det samlade paketet som ”bok” innebär. Alltså, oavsett tekniskt format är vi på väg i en ny riktning?
Lite som ett symptom på att jag hellre läser den här bloggposten av Seth Godin http://sethgodin.typepad.com/seths_blog/2010/08/moving-on.html än hans ev nästa bok som ev inte kommer ut 😉
Visst är det så, det digitala läsandet kommer utan tvekan att förändra hur vi tar till oss text, och vad vi tar till oss. Men jag hoppas ändå att den klassiska romanen ska överleva även i en digital tidsålder, jag är ack så förtjust i den…
Kan det vara så att e-böckerna kommer stå för ”konsumtionsläsandet” (tänk halvkvalitativa mp3-filer och streaming för musik) medan den fysiska boken kommer bli en ”lyxläsning” (tänk LP-skivor)? Jag kan tänka mig att läsa vissa böcker i datorn/telefonen/läsplattan, men absolut inte alla, på samma sätt som jag lyssnar på en del musik i mp3-spelaren och annan i LP-form.
Lite förvirrat tänkande, men jag är rätt okunnig på e-boksfronten och väldigt okunnig på läsplattefronten.
Kan absolut tänka mig att det är en möjlig framtid. Många tänker ju så redan i dag, gällande pocketböcker kontra inbundet. Vissa författares verk vill man ha i hårdband, andra kan man tänka sig att slinka in och spontanköpa på Pocketshop. Jag hör visserligen inte till den skaran, eftersom jag föredrar pocketböcker över hela linjen, men jag är knappast ett facit…
Jag tror man glömmer bort att inte alla kommer att vilja ha en iPad, precis som alla inte vill ha en iPhone. Det finns fortfarande en stor grupp som gärna köper en mobiltelefon enbart för att ringa på den, möjligen skicka ett sms och därför en e-bokläsare för att läsa på. Var sak har sin plats.
50% av Kindleköparna är över 50 år. 27% är över 60 år. Av testpanelen i ”Testet” som språktidningen gjorde var tre av 15 personer i åldern 40-60 år. Ingen över 60. Där har vi en lucka.
Min aning, högst oventenskapligt, är att även i Sverige är det många äldre (i alla fall +50 vilket egentligen är medelålders) som köper läsplattorna. Studera statistiken på Elib så anar man att det nog är en lite äldre målgrupp, det är inga ungdomsböcker direkt.
Testet och artikeln var riktigt dåliga. Jag tror Joakim och Daniel är inne på rätt spår, sannolikt är det så att yngre (med bra syn) kommer att läsa böcker på mobilen medan äldre (snart är det vi) kommer att ta fram läsplattan för att texten blir så förbannat liten på mobilen om man inte ska förstora så att det bara ryms en mening… 🙂
Eller så kommer det snart iPhone med 7 tums-skärm oxå…
Håller med… en liten detalj som inte nämns är det ständigt sänkta priset på läsplattor, det är där läsplattorna kan hitta sin plats. Skillnaden i pris för en inbunden bok kontra en läsplatta blir minimal.