Vi var några stycken som låg på en filt i Observatorieparken i går när sommaren kom på tillfällig visit. Victoria fyller år i dag, sa jag vid något tillfälle. Ja just ja, hummade de andra, och sen var det inte mer med det.
Uppenbarligen var vi ensamma om att tycka det. För i dag är såväl nyhetsdelen som sportdelen fylld av Victoriahyllningar i DN. Och jag vet att det är att sparka in en så öppen dörr att den inte bara är just öppen, det finns inte ens någon dörr att sparka in för den är bortplockad sedan länge – men åh vad patetiskt slätstruket allt ska vara. Och hur jävla lismande rapporteringen är.
Saxat ur DN:
”Hon säger alla de rätta sakerna: tack, det är fantastiskt att ni har kommit hit, era gratulationer värmer verkligen, tack och tusen tack.”
”Födelsedagsfirandet på Solliden var en solig historia, med åtskilliga ’Ja, må hon leva’, och det märkliga var att Victoria lyckades se ut som om hon hörde sången för allra första gången varje gång.”
”Ett större utbud av färger syntes i ett stort sällskap aftonklädda människor på bortre flanken. Det visade sig vara en delegation skördedrottningar från Mecklenburg-Vorpommern som symboliserade hyacinter, bärnsten, rosor och dahlior. (Man får en svindlande aning om vad folk som inte har något kungahus tvingas hitta på för att få det litet festligt.)”
Herre min Victoria, här pratar vi journalistik i sitt esse. Och jo, jag vet att jag säkerligen skrivit en del platta artiklar i mina dagar, men det här tar fan priset. Jag måste gå och tvaga mig efter att ha läst den. Med en sliten rotborste.
——
Och så något helt annat: I dag är ”Dannyboy” med i Bokus somriga köp tre för 49 kronor-kampanj igen. I dag skulle jag ha shoppat den tillsammans med Nick Hornbys ”Fallhöjd” och Mustafa Cans ”Tätt intill dagarna”. Skynda fynda!