Jämmer, ve och klagan

Jag har ont i huvudet i dag. Josefine hade fest i går, och när jag vid ettsnåret med stursk, fast och övertygad röst sa nä nu är det dags för mig att åka hem till stan (hon bor ju på Stora Essingen gubevars) tog hon fram en Jim Beam-flaska och då var det ju liksom kört. Så nu ligger jag här med en helt helvelutisk huvudvärk och tycker att världen är elak, dum, förjävlig. Vilket den ju visserligen också är enligt tidningarna som ligger spridda för vinden bredvid mig i sängen och vars rubriker jag endast fragmentariskt lyckas ta in – hivepidemi, folkflykt, mord och svårt att köpa tobak – ja jag säger då det.

Dessutom har jag ont i magen. Stackars stackars mig.