Grattis Författarförbundet – jag lovar att aldrig söka medlemskap hos er.

I september skrev jag om de förhandlingar som pågick mellan parterna om hur man ska lösa ersättningsbiten gällande e-bokslån framöver. Ett idiotiskt förslag som ibland förs fram är att man ska låtsas att e-böcker lyder under samma fysiska lagar som pappersböcker, och att bibliotek får köpa in ett antal licenser av varje titel, med resultatet att en datorfil därmed kan komma att  klassas som slut på lagret tills den tidigare låntagaren ”återlämnat” sin fil. Jag lovade att emigrera om den modellen infördes i Sverige.

Nu har Författarförbundet gått ut i en debattartikel i Svenska Dagbladet och förordar just en sådan lösning. Tidigare har även Förläggareföreningen krävt det.

Författarförbundet kallar en sådan här lösning för ”tidsenlig” i artikeln. Det är helt sant – även på andra ställen i världen finns starka krafter som verkar för att internet ska regleras hårdare.

Jag undrar en sak – om ni nu driver linjen att e-böcker bör behandlas som fysiska böcker, ska ni inte börja kräva att samma fysiska lagar gäller även när de här e-böckerna säljs? Jag menar, om en bokhandel köper in fem exemplar av en inbunden bok och de säljer slut, så måste ju kunderna vänta tills nya exemplar kommit in innan de kan få sin bok.

Borde ni nu inte, i logikens namn, kräva att detsamma ska gälla även om kunden vill köpa en e-bok? Att Adlibris och Bokus köper in ett antal exemplar av varje e-bokstitel i förväg, och sedan får säga till kunderna att vänta tre arbetsdagar – den tid det skulle ta för nya böcker att anlända med fysisk frakt till en vanlig butik – innan de kan få köpa den?

Eller vill ni bara att fysiska lagar ska gälla i de fall där ni tror att det går att tjäna mer pengar på det?

——

Fick en fråga i kommentarerna varför Författarförbundet skulle vilja något annat än att se till sina medlemmars ekonomiska intressen, och ja, det är väl en berättigad fråga.

Ja, fackförbund har till uppgift att värna sina medlemmars inkomster. Men är det verkligen ett fackförbunds enda uppgift? Särskilt ett sådant speciellt förbund som det som representerar författarkåren? Jag tycker inte det. Jag tycker inte att de bör verka för ett förslag som begränsar bibliotekens frihet, och minskar deras redan allt mer marginaliserade roll i samhället. Har du råd att köpa boken så ges du obegränsad tillgång, vill du nyttja biblioteket måste du ställa dig i kö. Så länge det bara fanns pappersböcker var det svårt att komma undan den situationen, men nu har vi en verklighet där en annan lösning faktiskt är praktiskt genomförbar – vi har chansen att sprida det skrivna ordet på ett sätt som aldrig tidigare har varit möjligt. Men nej, då ska vi låtsas som att inget har förändrats och hitta på att filer existerar i exemplarform och kväsa den här unika möjligheten till att faktiskt förändra något på allvar.

Jag tycker att det är sorgligt att en organisation som representerar den svenska författarkåren går ut och aktivt pläderar för en sådan här inskränkning. Som författare skäms jag faktiskt.

——

Anders Mildner tänker för den delen ett steg längre, och skriver väldigt bra i samma fråga.

9 reaktioner till “Grattis Författarförbundet – jag lovar att aldrig söka medlemskap hos er.”

  1. Men varför så upprörd, Författarförbundets uppdrag är väl att tillvarata medlemmarnas ekonomiska intressen? Hela grejen med att böcker ska få lånas ut har ju alltid varit kontroversiell.

    1. Det var i och för sig ett tag sen det var kontroversiellt med utlåning av pappersböcker på svenska bibliotek. Förlagen insåg tillslut att utlåningen främjade försäljningen av böcker, genom att stimulera ett intresse för läsning. När det gäller eböckerna har det tills ganska nyligen – typ den här hösten – varit bibliotekslånen som gjort att förlagen har kunnat tjäna några pengar alls på eböckerna, då försäljningen varit extremt blygsam. Jag tycker att förlagen och författarförbundet arbetar kontraproduktivt genom att göra sitt yttersta för att försvåra bibliotekens läsfrämjande arbete.

  2. Men det måste ju oxå betyda att jag kan när jag läst klart min e-bok kan lämna den vidare till nästa person osv. Det kan jag ju med en fysisk bok. Förvisso hindras jag väl inte att förflytta min ebok av ex adlibris avtal det beskriver bara kopiering även om adlibris själva anser att deras text avser även överlämning

    På tal om slut på eböcker i butik http://www.adlibris.com/se/forum.aspx?thread=CFF54AE1D6D74FA18953D589D1F68AD0

    Sen borde väl i så fall ångerrätt börja gälla om de skall räknas som fysiska exemplar. Och momsen kanske även den börja gälla som för en bok 6 istället för 25 %.

  3. Bra skrivet Daniel! I synnerhet Författarförbundet borde ju också ha åtminstone en stortå i den lilla pöl av intellektuell hederlighet som finns kvar i den här världen. Att inte förstå skillnaden mellan fysiska böcker och e-böcker är ju tyvärr också att inte förstå sin samtid och den verklighet vi faktiskt lever i nu.

    För övrigt så ifrågasätter jag starkt tanken att den här typen av märkligheter är att värna sina medlemmars inkomster. Det har väldigt mycket gemensamt med den föråldrade skivbolagsindustrins modus operandi att lagstiftning kan ”komma till rätta med” kopieringen. Den senare är ju de facto en självklarhet i vår tid. Att utgå från svunnen tid kan därför omöjligt vara att på lång sikt värna sina medlemmars inkomster. I denna fråga så är det ju tvärtom ett knivshugg mot biblioteksverksamheten som faktiskt förtjänar en framskjuten plats i vår tid. De fyller potentiellt en mycket viktig roll av att vara möjliggörare för informations-, kultur- och litteratursökning. Deras roll är m.a.o. viktig ur ett demokratiskt perspektiv där alla människor omöjligen kan förväntas ”vara ett” med de tekniska och nätliga kunskaper som, om inte än, åtminstone inom en snar framtid kommer att ses som absoluta nödvändigheter.

Kommentarer är stängda.