Post Format

En helt ny karriär

Innan jag ville bli författare skulle jag bli popstjärna. Eller så var det ungefär samtidigt, jag kommer inte riktigt ihåg. Men jag var 18 år, tyckte att Suede var det tuffaste som gick i ett par skor, avgudade den låtsat androgyne Brett Anderson och även jag skulle bli popstjärna. Det fanns bara ett aber – jag hade aldrig spelat ett instrument, min föräldrar tvingade mig inte ens att blåsa i en blockflöjt på lågstadiet och jag har så långt ifrån en sångröst det går att komma ungefär. Det var kört.

stromskiva.jpgSå fick jag Karin Ströms skiva i handen i slutet av förra veckan, jag recenserade den i går och även om jag bara gav den en trea till sist så tycker jag att den stundtals var otroligt bra men den höll inte riktigt hela vägen men i vilket fall som helst – den gav mig ett visst hopp. För om jag tolkar pressutskicket rätt så visste hon knappt vad som var upp och ner på sladdarna hon stoppade in i datorn när hon började, och har tagit sig fram helt via trial and error på den egenkomponerade och självproducerade skivan. Och resultatet är som sagt åtminstone delvis strålande. Det borde ju betyda att … ja att … ja att alla tidigare tvivel om kapacitetsbrist kring min egen musikaliska begåvning inte betyder något längre utan jag kan också göra musik!

Nu hör det visserligen till saken att hon kan en hel del om musik rent praktiskt och spelar säkert blockflöjt som … ja som någon som är väldigt bra på blockflöjt men det hör inte hit. Hoppet finns även för mig, i dagens värld kan vem som helst bli stjärna och nej jag pratar inte om Idol utan faktumet att jag har en bra dator som kan göra underverk med mina visioner.

Att mina musikaliska datorerfarenheter enbart sträcker sig till att jag och iPet gjorde en grym 47 sekunder lång låt med Garageband en kväll när vi satt och förfestade för något år sedan hör heller inte hit. Lär jag mig bara programmen – jag börjar med Garageband, och går sedan över till något mer avancerat som de riktiga lirarna har som Logic eller något sånt – så är jag halvvägs framme. För jag kommer helt klart att göra grym elektronisk musik när jag är klar. Jag har ju världens bästa musiköra! Det kommer att bli hur bra som helst.

Jag ska bara skriva klart boken och filmmanuset först. Sedan jävlar blir jag kung på My Space. Vänta bara!

PS. Låten vi gjorde heter för övrigt Yeah oh yeah oh yeah. Den består av en basgång, en sorts ljudslinga, iPets röst som säger sjung Danny sjung! och därefter sjunger jag yeah oh yeah oh yeah oh yeah (mm, det är lite ologiskt att låttiteln bara har tre yeah men att jag sjunger det fyra gånger, men that’s life – ologiskt). Rätt mästerlig i sin anspråkslösa minimalism om jag får säga det själv. Och det får jag. DS.

6 kommentarer

  1. Men alltså, Karin Ström har väl pysslat med musik i tusen år ungefär… Även om hon har bytt genre. Och det är väl inte som om hon har slutat som journalist nu heller. Så jag förstår inte riktigt jämförelsen faktiskt.

    Tror dessutom att du skulle gillat det mer om du hörde henne live (och du måste väl ändå hålla med om att hon har hittat en helt egen grej nu).

    Reply
  2. Joo men det skriver jag ju delvis också, att det inte är en rättvis jämförelse eftersom hon redan kan musik (även om jag bara skriver om eventuella blockflöjtskunskaper eftersom det var där jag själv stannade, eller ja, inte ens tog mig fram till). Jag vill verkligen inte förringa hennes musikkunnande, jag utgår bara ifrån vad det stod i pressmaterialet, att hon typ hade noll koll på hur det fungerade att skapa musik elektroniskt innan hon satte igång, och eftersom resultatet stundtals blev så bra, så försöker jag klänga fast vid den lilla strimma hopp jag kan finna om att också kunna göra det en dag.

    Och det är mycket möjligt att jag skulle uppskatta hennes musik ännu mer live, men det blir ju konstigt att recensera skivan utifrån det, den måste ju stå för sig själv. Och tre är ju ändå bra, som helhet tycker jag skivan var värd just det, även om vissa enskilda spår är fantastiskt fina.

    Reply
  3. Menade bara att du jämför med en musiker, som varit musiker i flera fler år, även om hon gått över till elektronisk musik relativt sent. Hon har väl varit singer– songwriter/pop-nåt lika länge som hon skrivit typ. Dåligt pressmaterial, låter det som. Menade: DU är väl inte musiker..?

    Reply
  4. Nej, men jag ska bli, satan i gatan. Jag ska slå världen med häpnad. Måste hitta nån som kan sjunga också bara, för den här rösten gör ingen lycklig.

    Reply

Lämna ett svar

Markerade fält är obligatoriska *.