Post Format

Det kommer att ta lite tid

Kylskåpet är tomt, Cinemateketaffischen på ytterdörrens insida är fortfarande för februari, jag har inte gjort en ny spellista sedan 2006 jag har fasiken knappt fixat någon ny musik sedan förra året heller när jag tänker efter, min lönerapport är redan en vecka sen och just ja, den satans momsdeklarationen ska vara inne i dag, det kommer ju inte att hända.

Vad jag försöker säga är att livet behöver några dagar på sig innan det återgår till det normala.

Försökte titta på romandokumentet i går eftermiddag. Stirrade på skärmen i några sekunder, kollade på de spridda anteckningar jag plitat ned, måste få fram att hans livsföring kanske inte alls är så eftersträvansvärd stod det i botten, jag glodde med tom blick. Stängde filen utan att ens veta om en tanke formats i huvudet.

Vad jag försöker säga är att hjärnan behöver några dagar på sig innan den återgår till det normala. Och att jag gillar upprepningar när jag skriver.

2 kommentarer

  1. Shit pommes frites, gud nu måste jag ju rota bland mina minnen, det vill säga det som jag gör nästan jämt i den här bloggen. Men här ska funderas och sättas på pränt vad det lider.

    Och njae, jag frågade aldrig Måns om det där tvingas jag erkänna…

    Reply

Lämna ett svar

Markerade fält är obligatoriska *.