Post Format

Det är bemärkelsedag i dag!

Den 29 maj 2006 startade jag den här bloggen. Tanken var enkel – genom att blogga om skrivandet av roman nummer två skulle jag tvinga mig själv till disciplin. Målet var högt satt, tre månader efter starten – innan augusti 2006 var över – skulle boken vara klar, den sista punkten vara satt och den sista repliken vara uttalad. Med offentlighetens, eller åtminstone delar av bloggosfärens, ögon på mig skulle jag inte våga göra annat än att vara effektiv.

Yeah right.

Sexhundratrettiosex dagar har gått sedan den där måndagen i maj 2006 och som alla väl vet är boken fortfarande långt ifrån klar. Delvis beror det på lättja, delvis på att jag i december 2006 började om från början och i ärlighetens namn även delvis på att jag lägger en hel del tid på att blogga, tid som åtminstone delvis skulle kunna användas till romanskrivande.

Men nu var det ju inte en anklagelseakt mot bloggens väsen jag tänkte delge er denna söndagsmorgon. Tvärtom! Jag kommer ju med ett glädjens budskap! Ett jubileum! En grandios och sprakande och överdådig och hejdundrande klang- och jubelbulletin:

Bloggen fyller ettusen i och med detta inlägg! Jupp – detta mina damer och herrar är inget annat än det tusende inlägget i denna blogg. Tjoho! Det firas med tårta på sängen och utropstecken efter nästan varje mening!

Dessutom kommer detta inlägg med ett löfte, trots att jag vid nyåret 2006/2007 lovade mig själv att inte sätta upp några fler löften när det gällde mitt romanskrivande – för vad är jubileum egentligen till för nytta om inte just löftesbrott? Löftet är som följer:

När jag nått tvåtusen inlägg ska jag vara inne på skrivandet av roman nummer tre. Det finns nämligen gränser för hur länge till och med jag kan suga på en karamell.

2 kommentarer

Lämna ett svar

Markerade fält är obligatoriska *.