Kategori: Familjeliv

Nationaldagen

Vi sprang 6 juni-loppet här i byn i dag, kidsen 1,5 kilometer och jag 15 kilometers-varianten. Det blev knappast en topptid, men det var skönt att jag kom runt och inte skämde ut mig totalt (och vann en mugg!). Enligt Johanna var Ejda superfokuserad under sitt lopp (mitt gick samtidigt så jag missade deras) och hon spöade såväl Tage som sin kusin Ville.

Därefter var det sommaravslutning på kyrkis med efterföljande nationaldagsparad genom byn och 6 juni-andakt i kyrkan som Ejda var nyfiken på, så vi gick dit, hon och hennes gepardansiktsmålning satt på första raden och uppträdde mestadels någorlunda andaktsfullt. När det var över ville hon gå vidare till det efterföljande fikat i församlingshemmet, men där någonstans kände jag att vi överskridit vad som är rimligt i nationaliatisk yra, och gick hem med henne i stället (vilket i praktiken innebar att vi fortsatte ytterligare 20 meter när vi nått församlingshemmet, som ligger granne med vår gård).

Kirunakväll med Ejda

Eftersom Johanna tog med sig Tage till Luleå på jobbresa i går (och sedan tog ledigt i dag för att de skulle kunna gå på multiarenan Alcatraz och förlusta sig på fängelseäventyret Prison Island) fick även jag och Ejda hitta på något för att sätta guldkant på tillvaron. Efter jobb och dagis i dag tog vi bilen till Kiruna, gick till Café Oscar och åt pannkaka och drog sedan till badhuset och plaskade runt i de fyra bassängerna i cirka en och en halv timme. Därefter hann vi förbi Stora Coop för lite snabbt handlande (Ejda krävde att få köpa en blågul nationaldagsbukett på grund av nationaldag, jag har visst lyckats uppfostra en patriot) innan vi slutligen körde ut till tågstationen för att hämta upp Luleåfararna.

Knappast lika spektakulärt som en resa ner till länsresidensstaden med översovning på hotell (även om vi visserligen sjöng ikapp till Pup star-soundtracket hela resan in vilket kändes festligt), men ändå så pass mysigt och intensivt att den enda bild jag hann ta på hela kvällen var när hon stack huvudet i en potatis (tror jag i alla fall att det är). Bara en sådan sak.

Udda sätt att spoila Star Wars

Sorteras under ”Upprördhetsattacker vi inte anade att Toy Story skulle framkalla”.

Vi ser Toy Story 2. Ejda blir lite frågande när jag och Johanna skrattar åt scenen i hisschaktet när Buzz slåss mot ärkefienden Zurg, och Zurg avslöjar att han är Buzz pappa strax innan han faller mot vad som verkar vara hans död.

– Ja, alltså, vi skrattade för att det var en ganska rolig blinkning till Star Wars, när Luke Skywalker får veta att Darth Vader är hans pappa.
– Men han föll ju! Dör Darth Vader?
– Öhm, ja, inte så som i Toy Story-scenen, men ja, han dör. Senare.
– DÖR DARTH VADER?! Varför då?!
– Tja, han … är ju ond.
– MEN HAN HAR JU EN GOD SIDA! Han har ju GOTT inom sig också!

Tipsrundemåndag

Tipsrunda i sportklubbens regi för tredje måndagen i följd, fjärde och sista gången nästa vecka. Barnen fick tio av tio på sina frågor, jag bara åtta av tio på vuxenfrågorna, bland annat missade jag på antal SM-guld Charlotte Kalla tagit, jag gissade på alternativet 32, men rätt svar var 28. Illa.

Efteråt gick vi till lekparken, Ejda och ett par dagiskompisar spann runt i snurrgungan så länge att jag ville kräkas. Själva brydde de sig föga, dock.

Utelördag

Utedag i det lilla. Ägnade förmiddagen åt att kratta de delar av gräsmattan som inte hanns med förra helgen eller i veckan, samt fyllde skottkärran med ett par lass jord som bildat högar efter att Johanna grävt ett litet avrinningsdike. Lagom tills jag var klar blev det i princip storm, så det var i sista stund som lövhögarna jag byggt upp hann ner i sina sopsäckar.

Därefter körde vi ut till Rovasuando och hängde i stugan i några timmar med kidsens mommo och moppo. Ejda har bestämt att moppon ska bygga en trähäst åt henne, så dagen avslutades med att han och jag med spännband surrade fast en tjock meterlång stock som ska bli hästens kropp i en trädstam och bar den mellan oss likt ett fällt bytesdjur från stugan bort till bilparkeringen. Moppon försökte under promenaden övertyga Ejda om att hästen han ska tillverka är en hingst och inte det sto som Ejda beställt – allt för att han ska slippa bygga även det föl som beställningen innefattar.

Men känner jag Ejda (och hennes moppo) rätt står det nog snart såväl ett sto som ett föl på vår gård, redo för omvårdnad.

Klämdag schlämdag

Bra utedag i solen, temperaturen nådde för första gången i år över 20-strecket, om än med en tiondels marginal. Jag lagade en cykelpunktering, hjälpte Ejda städa lekstugan, småfixade det ena och andra på gården, vi oljade altanen, cyklade några varv runt byn och matade hästar med morötter och äpplen (och försökte med banan, men det gillade de inte).

I morgon verkar vi vara de enda i byn som har barn på fritids och dagis. Jag vet inte riktigt hur andra beter sig, men jag har verkligen inte tid att vara ledig ännu en dag.

Syntest, Gällivare och haul

Ejda fick lite bakläxa på sin syn vid femårskontrollen för några månader sedan, och hon skickades ner till ögonmottagningen på Gällivare sjukhus. I dag var det dags, och eftersom hon varit mycket skeptisk till det här med glasögon, lovade vi henne att om hon skötte undersökningen som ett proffs, skulle hon få köpa ett par nya Schleichhästar efteråt.

Synkontrollen skötte hon galant, så galant att några glasögon inte behövdes enligt ögondoktorn. Men moroten jag utlovat för att stävja ett eventuellt sammanbrott vid ett negativt besked hade jag ingen möjlighet att ta mig ur, så med spargrisen i högsta hugg begav vi oss till leksaksaffären. Ett sto, ett föl och en liten kanin blev facit. Plus Stall Älgbackens första så kallade haul-video.

Den nya cykeln

Ejda har varit motsträvig att växla upp från den tolvtummare hon använt sedan hon lärde sig cykla sommaren för två år sedan, trots att hon så uppenbart vuxit ur den. Vi har försökt få henne att överta Tages avlagda sextontummare, försökt peka på att flera av hennes årskamrater redan har sådana, och att hon därtill är längre än flera av dessa barn, hon borde verkligen byta upp sig. Och hon har också cyklat på den ett par gånger, men sedan alltid återvänt till den trygga orangeblåa tolvtummaren med motiveringen att den andra är stor och läskig.

I slutänden visade det sig dock att skon klämde någon annanstans – den hade fel färg och saknade stöd. När hon i dag fick nys om att grannflickan mittemot skulle sälja sin sextontummare var vi raskt där med 150 kronor, och en sadelsänkning senare hojade Ejda glatt omkring på gatan, innan vi drog ut på byn och hon stolt visade upp sitt nya åk för såväl kusiner som morföräldrar.

Själv fick jag punktering halvvägs och fick fortsätta resan på en lånecykel, men det var det värt.

Glädjen i en ny cykel (och i att plocka skräp från gatan).

Ett inlägg delat av Daniel Åberg (@_danielaberg)

Välkomna till Stall Älgbacken!

Sedan Ejda blev besatt av leksakshästar från tyska Schleich för några månader sedan har hon också blivit besatt av att titta på Youtubeklipp med sagda leksakshästar, det är en hel subgenre. Hon inleder varje morgon på samma sätt – kommer ner till vardagsrummet, greppar fjärrkontrollen till Apple TV:n, startar Youtubeappen, väljer röstsök och skriker: Leksakshästvideor! Och så rullar det igång.

Det var så klart bara en tidsfråga innan hon själv, under mitt överinseende, skulle vilja börja göra egna videor. Och nu finns resultatet – Youtubekanalen Stall Älgbacken.

Än så länge är det jag som får filma, och jag sköter även eventuell klippning, hantering och publicering. Hon är dock mycket noga med vad filmerna ska ha för omslagsbilder, och hon förbereder grundligt inför inspelningarna och ställer upp scener i sitt rum och tänker ut och instruerar i förväg hur jag ska filma. Stringensen i berättelserna är väl inte alltid hundraprocentig, men jag måste ändå säga att med tanke på att de flesta av de videor hon tittar på verkar göras av tjejer som är ungefär dubbelt så gamla som hon själv, så sköter hon sig utmärkt.

Tre filmer är hittills publicerade och en fjärde – inspelad utomhus! – kommer i morgon.

Lördag

Skrev lite. Hjälpte Tage göra en stop motion-film med sin Darth Vader-figur. Fixade lite i Ejdas rum. Jobbade på bion – matinén Mästerdetektiven Sherlock Gnomes på schemat – innan middag och Tillbaka till framtiden 2-introduktion för Tage, tyvärr orkade han inte hela filmen, vi får kolla klart i morgon. Avrundning med Designated Survivor, där Michael J Fox dök upp igen i en gästroll, vilket ju alltid är mysigt.

No sleep … to the Brooklyn!

I dag är det exakt ett år sedan vi inledde fjolårets två månader långa New York-vistelse. Tanken svindlar. När jag berättade det för Ejda i morse när vi var på väg till dagis blev hon helt gråtmild. Jag sa-a-knar New York, kom det efter ett tag. Jag kan inte annat än att hålla med.

Rubriken? Ejda och Tage såg Husdjurens hemliga liv sisådär 200 gånger i fjol, eftersom den utspelar sig delvis i Brooklyn och flera platser syntes i filmen som vi passerade närmast dagligen. Vid ett tillfälle i filmen är Beastie Boys stenhårda låt No sleep till Brooklyn med, och Ejda skanderade under en period refrängen med höjd, knuten näve varje gång tillfälle gavs. Dock vägrade hon att sjunga den på något annat sätt än No sleep … to the Brooklyn!

Tages fascination för Taylor Swift föddes för övrigt genom samma film, då den inleds med hennes dänga Welcome to New York, som blev något av vårt anthem under månaderna där.

Vår i luften

Vi nådde 12,1 grader sent i dag på eftermiddagen, det har varit riktigt varmt ett antal dagar, även om det ännu är minusgrader om nätterna. Snön ligger fortfarande mer än halvmeterdjup på gräsmattorna men vägarna är i stort helt rena och vår uppfart likaså (det senare krävde dock att jag ägnade 2,5 timmar av måndagskvällen åt att hyvla bort ett närmare två decimeter tjockt istäcke från sagda uppfart, så går det när man stundom slarvar med snöskottningen om vintrarna).

De bara vägarna innebär att kidsen nu är ute och hojar mest hela kvällarna. Ejda skulle egentligen överta Tages gamla 16-tumscykel redan i fjol, men håller enträget fast i 12-tummaren hon lärde sig cykla på som treåring och nu vid fem definitivt är för stor för. Nåja, det ger väl sig. Tage var på kalas och cyklade hem själv, han blev en halvtimme sen för att han och en klasskompis tränade på att stegra samt cykla i full fart in i snödrivor.

Dagens ungdom.