Författare, skribent och bokbranschnörd
Fullmatad dag med familjehäng, jobb på två biofilmer och en del skrivande insprängt i skarvarna däremellan.
Vackraste vårdagen hittills i dag med temperatur en bit över sju grader plus. Det kommer att bli rejält slaskigt på älven till påsk om det här ska hålla i sig, vilket det enligt prognosen ser ut att göra.
I morgon inleder jag påsklovet med att ta 06.40-bussen in till Kiruna för heldagsjobb, det kan helt enkelt inte undvikas.
Vi har familjen Crusoe på besök, och således är kinderna väderbitna efter två dagar på älven, i går promenerade vi upp till Joggis och åkte pulka, i dag åkte vi till stugan i Rovasuando och åkte en massa skoter, grillade parisare och pimplade (noll napp).
I morgon står barnmatiné på schemat där vi ska jobba, och jag borde försöka få en del skrivet.
11 000 tecken i går, uppåt 8 000 i dag. Ja, jag vet att det blir tjatigt att bara stirra på kvantitet och att bara rabbla den här typen av statistik, men jag måste få ur mig så dretamycket text på kort tid att jag har svårt att tänka på något annat.
Tvättade även fyra maskiner tvätt och plogade gården i dag, samt grejade lite på det stall som jag hjälper Ejda att bygga i plywood till hennes Schleichhästar. Så allt är inte work and no play!
Födelsedagskalas för Ejda i dag, följt av jobb på bion och film för hela familjen, vi visade Dumbo med svensk dubbning, det blev närapå matinékänsla, och sommartiden hjälpte alla kidsen i publiken att hålla sig alerta trots att klockan närmade sig nio innan det var slut.
Tage: Jag grät bara två gånger.
Ejda: Jag behövde bara sitta i ditt knä två gånger.
Fint att de båda är emotionella. Jag går all in på känslorna även jag, tyckte det var oerhört sorgligt när Dumbo separerades från sin mamma och när cirkuspubliken var dum mot honom.
Kalaset gick fint även det, inga hopbrytningar eller tårar och alla verkade ha roligt. Ejda hade bestämt att det skulle vara tema Kina, så Johanna bakade en fin kinesisk kattårta och Ejda målade en drake som alla med förbundna ögon skulle försöka fästa en eldsflamma vid munnen på. Tror ganska många lyckades se igenom ändå, det var lite väl många rätta placeringar jämfört med i fjol när uppgiften var att sätta horn på en enhörning.
Men nog är det tur att det blivit kutym i byn att kalasen bara pågår i två timmar.
I morgon 06.40-bussen mot Kiruna, måste få en lång arbetsdag och skriva järnet.
Vi firar en sexåring i dag, världens bästa Ejda nådde vid 08.36 i morse en ny milstolpe i livet. Redan i går förberedde hon sin katt på dagens stundande händelse: ”Åh Lena Nyman, i morgon ska du få vara med om någonting riktigt stort!”
Hittills har dock kattstackarn tagit sin mattes bemärkelsedag med ro.
Nu har vi alltså en sexåring och en nioåring i huset. Tillsammans fyller de moppe. Herregud.
Tredje Umeådagen blev som jag förutspådde i fredags också den mest intensiva – och längsta! – vi var ett gäng som höll ut ända till lite efter klockan tre, med en avslutning som nästan liknade en klassisk svitfest á la bokmässan. Kul i natt, mindre kul när jag trots detta vaknade redan klockan åtta, helt oförmögen att somna om, även fast jag inte behövde checka ut från mitt hotell förrän vid elva.
Före festligheterna var det några timmars pass vid bokbordet och Sara Stridsberg-seminariet, men kulturpolitiksamtalet som jag hade tänkt gå på blev fullt så snabbt att jag och flera andra ur Norrlittstyrelsen inte fick plats, vilket får medges var lite försmädligt med tanke på att vi stod som arrangörer. Kul att ämnet engagerade, dock!
Hade tänkt försöka skriva så mycket skallen förmådde under hemresan, men David visade sig åka med samma tåg, så det blev att vi babblade i uppåt timmarna fem i stället. Lika bra det kanske, min hjärna var inte riktigt i författarslag i dag. Får ta igen det i morgon.
Nu åter i familjens trygga famn. Ejda hälsade mig välkommen hem i dörren genom att överlämna en slips av papp med tillhörande snöre så jag kunde hänga den runt halsen, samtidigt som hennes kvällströtta storebror hade kämpat och slitit hela kvällen för att hålla sig vaken till min hemkomst. Hade det inte varit för långtradaren från Schencker som jag låg bakom de tio milen hem från Gällivare och som i snöröken var i princip omöjlig att köra om där den kämpade sig fram i sjuttio kilometer i timmen, hade han också lyckats. Nu somnade han i stället tre minuter innan jag rullade upp på gården.
Här hemma försökte Ejda sudda bort John Lundvik i kväll så att Anna Bergendahl skulle kunna vinna Melodifestivalen. ”Jag låtsas att hans låt inte kan höras nu”, sa hon och gick och satte sig för att rita när han framförde sitt bidrag.
Och mycket klarar Ejda Superstar, men Lundviks vinst kunde hon inte stoppa även om hon gjorde sitt bästa och gav alla tjejer som tävlade fem hjärtan i Melloappen och ingen annan en enda, hon ringde därefter även en gång för att rösta på Bergendahl. När de internationella juryerna nästan nollade hennes favorit var hon nära tårarna, och inte blev det mycket bättre när de svenska rösterna trillade in heller.
”Men hur många killar har vunnit Melodifestivalen egentligen?!” fräste hon irriterat efteråt, och faktum är att vinnarlistan under hennes levnad är dyster läsning gällande könen – sedan Ejda föddes 2013 har sex killar vunnit Mellon, och en tjej.
Vi visar Captain Marvel på bion här i Vittangi på söndag och jag önskar att Ejda var:
1. Ett år och tre veckor äldre så hon fick gå på den (i vuxens sällskap)
2. Lite mer intresserad av superhjältar så hon skulle vilja gå på den
Hon är väldigt medveten om de uppförsbackar hon står inför som tjej, påtalar ofta snedfördelningen bland könen i de filmer och tv-serier hon ser, frågar varför filmen bara heter Röjar-Ralf när Vanilja är minst lika viktig i handlingen, hur det kommer sig att bara en av sex hundar i Paw Patrol är en tjej och varför pojkar alltid måste vara så töntiga (”eller tuffa som de själva tycker”).
Vi försöker vara ärliga när vi svarar, vi berättar att världen många gånger är förjävlig mot tjejer och att hon kommer att tvingas kämpa betydligt hårdare än sin bror bara för att nå lika långt i samhället.
Jag vet inte om vi gör henne en tjänst med ärligheten. Jag vet bara att jag tänker göra allt som står i min makt och helst lite till för att göra henne redo för världen.
Och att det hade varit kul att se Captain Marvel med henne, att låta henne se att det faktiskt finns tjejer som ärvduperhjältar, och att de är bra. För Brie Larson verkar helt ärligt vara en toppen-superhjälte.
Det blev två dagar vabb efter att jag nöjt proklamerat att jag gjort ett gott dagsverke i tisdags, Tage fick magsjuka vilket så klart fick även Ejda att kräva att hon skulle få vara hemma, och så var det med den arbetsron.
Nu har det visserligen inte varit helt hopplöst eftersom även Johanna varit hemma så vi har kunnat varva lite, men några nya uppnådda dagsmål har det inte blivit, även om det var rätt nära i dag. I morgon hade vi dessutom redan tidigare planerat att kidsen skulle vara lediga (det är sportlov här denna vecka, och vi hade planerat ha dem på fritids/förskola tisdag-torsdag), så det lär väl bli sisådär med arbete då också.
Okej, slut på klag!
Vi åkte söderöver, bil ner till Gällivare, tåg ner till Luleå, buss ner till Piteå. Mellanlandningen i residensstaden spenderades på Norrbottens museum, där barnavdelningen var mysig men vuxenutställningen delvis under ombyggnad, och besöket i länets sydspets ägnades åt spabesök och finmiddag på restaurang Tage. I morgon vänder vi kosan norrut igen, jag har lovat kidsen några timmar på Leos lekland i Luleå medan Johanna förblir i Piteå å jobbets vägnar och sammanstrålar med oss lagom till tågfärden norrut på kvällen.
Resten av familjen har redan somnat, själv tänkte jag före släckning ta mig an ett par texter i den gamla En bok för alla-antologin Röster i Lappland, som jag köpte för 20 kronor på ett reabord i museet. Jag är själv med i Röster i Gästrikland-utgåvan av samma serie med ett utdrag ur Dannyboy & kärleken, vilket jag minns att jag blev väldigt stolt över när jag tillfrågades. Det var dock på vippen att jag hann få möjligheten, gästrikeboken var bland de allra sista i serien när den gavs ut 2006 (Lapplandsboken kom redan 1995), och Dannyboy kom 2005.
H
Underligt väder vi har. I fredags morse hade vi -34 grader tidigt på morgonen, varefter temperaturen stadigt började stiga. I går mitt på dagen hade vi +3, och jag och Ejda gav oss ut på en skidtur. I dag nådde termometern +5. En diff på närmare 40 grader alltså, inom spannet av ett par dagar. Stabilt klimat, verkligen.
Tog vädertillfället i akt och genomförde årets första jogg, en oerhört maklig femkilometare i dag på eftermiddagen. I kväll skeppade vi kidsen till mommon och moppon för att bada badtunna medan vi gick på bion och såg The favourite. Väl åter hemma vid halv tio-tiden hade Karlsson, som varit på vift sedan klockan sju i morse och som vi börjat bli lite oroliga för, behagat återvända hem. Han var inne i tio minuter, blev därefter stissig och slutade inte jama förrän vi släppte ut honom igen.
Vårkänslor, kallas det väl.
2018 var året när jag blev en landskapsinstagrammare. Eller möjligen himlafenomeninstagrammare. Fyra av mina nio mest lajkade bilder under året bestod av olika nyanser av rosa, eller ja, mer gult i ett av fallen, men det blir inte en lika bra rubrik av det.
I övrigt: Ett minimalt stationshus i Nattavaara som jag lyckades fånga vid rätt tidpunkt när jag åkte med tåget hem från Littfest i Umeå, Ejdas förhoppning på valdagen om att jag skulle rösta på ett parti som var bra både för tjejer och hästar, familjebilden när vi utmattade anlände Södra station i Stockholm tidigt en morgon efter tio dagars tågluff runt Europa, min outfit innan jag skulle bege mig till galan för Stora Ljudbokspriset samt min 43-årstårta dekorerad av barnen.
I fjol var det större variation, bara en av nio var en rosa himmel då. Roligt att min födelsedagstårta var med även det året, och därtill hamnade på samma plats.
Den überrosa morgonhimlen från 11 oktober som är min absoluta lajkraket i år drog in 136 hjärtmarkeringar på Instagram. Nattavaaras stationshus som är tvåa med 124 kan dock på ett sätt sägas vara årets vinnare, för Trafikverket fick tillstånd av mig att använda den på sitt egen Instagramkonto, och där fick den 351 lajks.
Nåväl, det var 2018 det. Välkommen att hänga med mig på Instagram även 2019. Gott nytt år!