Bokmässa, löv och en mystisk general

En inte direkt avslappnad helg, men ändå en på det stora hela bra sådan.

In till Kiruna i går morse för medverkan på Kiruna Bokmässa å Norrländska Litteratursällskapets vägnar, vi hade ett bokbord och jag höll ett kort anförande om vår verksamhet ute i cafésalen. När det mycket välbesökta och lyckade arrangemanget stängde vid klockan 16 hade jag och ordförande David (jag är vice ordförande i sällskapet) ett strategimöte eller vad man ska kalla det, och vid 19 när vi var klara styrde jag kosan (bilen) åter mot Vittangi via en storhandling på Coop Forum. Väl hemma blev Ejda speedad galore av att jag åter fanns vid hennes sida, med rejält bökig och utdragen läggning som resultat. Vid klockan 22 kunde jag i alla fall få glida ner i soffan för två avsnitt av Halt and catch fire.

Upp vid halv åtta i morse för frukostbestyr följt av utgång i trädgården, lövräfsning stod på schemat. Knappt fyra timmar och fem fullproppade sopsäckar löv senare fick det vara nog för i år. Eftermiddagen gick i tvättens tecken, två maskiner kördes och hängdes, och jag lyckades även peta in en liten vila när första maskinen snurrade, följt av att jag var tvungen att rasta Ejda, som den senaste veckan mestadels lekt att hon är en hund (hon är mycket förtjust i att leka apport). Därefter bistod jag i att städa undan röran som uppstod när en tvåliters påse med frysta blåbär sprack och hela innehållet rann ut över köksgolvet (hunden Ejda var mycket förtjust, hennes husse och matte inte fullt likaså). Därefter var det dags att hasta iväg till bion på Folkets Hus (Snömannen stod på schemat) och sköta cafét, innan jag gick hem och städade köket och vardagsrummet som vovven Ejda gått bärsärk i. Efter lite trugande accepterade hon sänggång, och nu (klockan 21.45) har hon äntligen trynat in för kvällen. Glöm inte att generalen ska komma i morgon, var det sista hon sa innan hon somnade, ska bli spännande att se vad han har för ärende.

Det som grämer mig är att jag inte har skrivit en rad på Virus i helgen. Hade behövt ta mig åtminstone 10 000 tecken närmare målsnöret för att dämpa det dåliga skrivsamvetet.