Barn är mjuka. Böcker är hårda.

Tänkte ni på en sak hos Bokhora i går? Deras fredagsfråga handlade om vilket bokformat de föredrar, och de fyra svarade unisont: Mjukband! Eller ja, visserligen svarade Jessica Björkäng engelsk storpocket, men det är i princip samma sak, eller nästan åtminstone. Jag skriver mer om det i slutet av inlägget.

Är det inte lustigt? Även i kommentarerna råder i princip konsensus – de mjuka böckerna regerar. Ändå ges fortfarande nästan all svensk litteratur ut i det hårda, inbundna formatet först, eftersom det är så det ska vara. Barn och famnar må vara mjuka, men böcker är hårda.

Jag vet att jag har skrivit om det här förut, men när jag skulle ge ut min debutroman frågade jag om det inte var möjligt att ge ut den i ett lite enklare format med mjuka pärmar direkt, och sälja den för runt 150 kronor. Nej, det var ingen bra idé tyckte förlaget, den skulle ges ut i standardutförande och fick ett rekommenderat försäljningspris på 250 kronor. Sedan gick det så klart som det gick.

Nej, det gick inte dåligt, det gick som det brukar göra för debutanter. Men jag tror fortfarande att det hade kunnat gå bättre än normalt om man redan från början funderat över vilken publik min roman riktade sig till, och paketerat och prissatt den utifrån de förutsättningarna från början. Vem i 20-30-årsåldern boende i någon av Sveriges studenttäta städer köper en debutroman inbunden för 250 spänn? Rätt få, inbillar jag mig.

Hur som helst. Jag förstår inte varför förlagen är rädda för att ge ut böcker med mjuka pärmar. Ja, en viss förändring har skett på senare år, främst bland mindre förlag uppfattar jag det, men fler borde gå den här vägen.

För om samtliga bokhoror vill ha mjuka pärmar, då inbillar jag mig att fler vill ha det.

——

Och så var det det här med formaten:

I de anglosaxiska länderna finns ett format kallat trade paperback, som oftast utkommer samtidigt som eller efter den inbundna upplagan. Böckerna är tryckta med mjuka pärmar, men i inbunden storlek (oftast 135 x 216 millimeter), till skillnad från vanliga pocketböcker, som har formatet 110 x 178 millimeter. Priset för skönlitteratur i trade paperback ligger oftast runt 15-18 dollar, det vill säga 100-130 kronor. I Sverige har några förlag försökt efterapa den här modellen, och lanserat ett format som de kallar storpocket. Hittills är det mig veterligen endast storsäljare som tryckts upp i storpocket, och när titlar trycks i det här formatet innebär det att den vanliga pocketen skjuts framåt i tiden, av rädsla för att ingen vill köpa storpocketen om den billigare vanliga pocketen kommer samtidigt.

Det vi i Sverige kallar danskt band eller mjukband är definitionsmässigt inte samma sak som trade paperback/storpocket, eftersom de danska banden/mjukbanden brukar vara förstautgivningar som helt ersätter den inbundna utgåvan och prisnivån ligger oftast mer i linje med vanliga inbundna böcker, inte de 130 kronor som trade paperback-böcker går för.

Det jag personligen helst vill se en satsning på är alltså en mellanväg – mjuka pärmar, kanske något enklare kvalitet, och ett lägre pris från start.

Tänk vad litteraturvärlden skulle kunna vara vacker då.

4 reaktioner till “Barn är mjuka. Böcker är hårda.”

  1. Själv får jag en betydligt starkare kvalitetsupplevelse av inbundna böcker.Men kanske är det som du är inne på också en generatiosfråga. Intressant inlägg i vilket fall. Vill också passa på att berömma din design av hemsidan. Snygg.

  2. Tack för berömmet! Och visst är det en smaksak. Jag känner flera i min egen ålder – samt även yngre – som föredrar inbundet, så någon ålderskonsensus råder nog inte. Men visst kan det ligga en del i det.

Kommentarer är stängda.