Post Format

Av/på

På sistone har Tage blivit som förbytt när han kommer hem från dagis. En ängel där, alltid snäll och glad enligt personalen, total ilska hemma, närmast konstant skrik och gråt från och med hemgång tills han kollapsar av trötthet framåt halv åtta.

Trots kanske. En fas kanske.

Oavsett vad skapar det en känsla av svek inom mig när jag går hemifrån för bio och middag på stan. Svek mot Tage för att jag inte försöker trösta/hjälpa, svek mot Johanna för att jag inte är där och delar frustrationen/maktlösheten.

Lämna ett svar

Markerade fält är obligatoriska *.