Månad: maj 2018

Land och rike och dygnen runt

Åmål visade sig vara en svårlöst knut rent logistiskt om man reser på helgen och bor i Kirunatrakten. För att kunna delta i en panel under arrangemanget Den gränslösa litteraturen i Bokdagar i Dalslands regi på söndag eftermiddag, måste jag resa härifrån Vittangi redan vid klockan åtta på lördag morgon för att kunna ta dagens ”sena” flyg vid tiotiden (det tidiga går klockan sju). Jag är efter ett par timmars väntan i Stockholm där jag byter till tåg (och sedan byter till ett annat tåg i Karlstad) framme i Åmål efter klockan sju på kvällen. Hemresan är lika tidsomfattande den – först skjuts till Karlstad tidigt på söndag kväll, tåg till Hallsberg där jag byter till nattåget och sedan byter en gång till i Boden dagen efter och når Kiruna klockan halv tre på måndag eftermiddag och i Vittangi en timme senare.

55 timmars bortavaro för en timmes medverkan. Måtte det bli en sjuhelsikes panel.

10 435

Det har varit alldeles för få skrivdagar då jag nått upp till mitt arbetsmål om 10 000 tecken per dag den här vändan. I dag nådde jag dock dit, 10 435 landade teckenräknaren på. Problemet är dock att ju färre gånger det sker, desto högre blir siffran jag måste klara per dag för att åtminstone någorlunda bli klar i tid. Blä.

Fast nåja. Låt mig nu glädjas i det lilla. Åtminstone tills i morgon. Då måste jag nå 12 000.

Syntest, Gällivare och haul

Ejda fick lite bakläxa på sin syn vid femårskontrollen för några månader sedan, och hon skickades ner till ögonmottagningen på Gällivare sjukhus. I dag var det dags, och eftersom hon varit mycket skeptisk till det här med glasögon, lovade vi henne att om hon skötte undersökningen som ett proffs, skulle hon få köpa ett par nya Schleichhästar efteråt.

Synkontrollen skötte hon galant, så galant att några glasögon inte behövdes enligt ögondoktorn. Men moroten jag utlovat för att stävja ett eventuellt sammanbrott vid ett negativt besked hade jag ingen möjlighet att ta mig ur, så med spargrisen i högsta hugg begav vi oss till leksaksaffären. Ett sto, ett föl och en liten kanin blev facit. Plus Stall Älgbackens första så kallade haul-video.

Första maj

Har inte demonstrerat men däremot deklarerat, joggat, cyklat med Ejda för att sätta upp affischer på byns anslagstavlor inför söndagens bio (Three Billboards Outside Ebbing, Missouri), tvättat och hängt två maskiner tvätt, våndats över om jag skulle byta till sommardäck innan eller efter morgondagens tripp ner till Gällivare (det fick bli efter, SMHI hotar med snöbyar och jag ska ha Ejda med i bilen – bäst att vara extra säker då) samt trilskats i en och en halv timme med en modpack till Minecraft som Tage gick bet på att installera. Och ursäkta mig, att Minecraft blivit en sådan seglivad succé är för mig ett gigantiskt mysterium med tanke på hur mycket krångel som omgärdar skiten. Jag får numera stresspåslag varje gång jag hör ordet modd.