Att Kjell Westö tilldelades Sveriges Radios romanpris i dag tycker jag var flott. Läste ”Hägring 38” i somras, en fantastisk Helsingfors- och mellankrigsskildring.
Ser att den inte givits ut i pocket ännu. Hoppas det blir ändring på det nu.
Månad: mars 2014
1,5 seconds of fame
I dag har jag på TVdags skrivit en smula skeptiskt om den kommande ”on demand möter tablå-tv”-satsningen SVT Flow. Detta föranledde att P3 Nyheter ringde upp och intervjuade mig till ett inslag om den nya plattformen. Av det knappt tio minuter långa samtalet blev det två meningar från mig i 17-sändningens slutskede, och en i 18-sändningen, vilket nog får räknas som mitt livs kortaste medieframträdande.
Gällande SVT:s satsning så lyfter jag gärna upp det svar jag skrev i kommentarsfältet till mitt inlägg: Det här är ju egentligen mycket teoretiskt. Ingen har sett Flow än, och heller inte de två program de frontar tjänsten med. Det kanske blir hur bra som helst. Men min spontana känsla är ändå att SVT försöker hitta en lösning på något som inte är ett problem.
Klädbar teknik
Jag håller på och skriver en artikel om wearable tech, det vill säga prylar som Google Glass, Narrative Clip, Samsung Gear och Fitbit.
Men vad ska det kallas på svenska? Bärbar teknik funkar inte, det begreppet finns ju på svenska sedan tidigare och är heller inte en alltigenom korrekt översättning, då borde det kallas carryable tech. Samtidigt översätts verbet wear gärna till bära på svenska, så helt uppåt väggarna vore inte bärbar teknik ändå.
Men frågan what to wear? översätter vi ju till men ååh, vad ska jag ha på mig? eller jag har inget att klä mig i!
Så, kanske … klädbar teknik?
Har vi månne en vinnare?
——
Uppdatering: Fick en kommentar på Facebook från Svenska Dagbladets Josefin Jakobsson som förordade termen kroppsnära teknik, då det både säger något om att prylen i regel bärs nära kroppen, samt i en del fall också mäter kroppsfunktioner. Och det ligger det så klart en hel del i.
Men jag kan ändå inte komma ifrån att jag tycker att klädbar låter så trevligt och … ja, klädsamt.
Bättre kan (och måste) ni, Elgiganten
För tre veckor sedan skrev Svensk Bokhandel om att Elgiganten börjar satsa på e-böcker. Lars Rambe, en av ägarna till HOI Förlag och själv författare, var entusiastisk i sin bokbranschblogg Building Blocks by Rambe. Det här har vi väntat på kan jag säga, skrev han, och utvecklade att det känns fräscht att en annan spelare kommer in på banan med helt annan affärslogik och kanaler som är väl anpassade för digitala produkter. Och det är jag den förste att skriva under på, i dag har samtliga etablerade aktörer på den svenska e-boksmarknaden (och dit räknar jag Adlibris/Mondo, Bokus/Dito och Bokon) ägare som också äger bokförlag, vilket inte är helt okomplicerat, något jag varit inne på oräkneliga gånger tidigare här i spalterna.
Men.
Än så länge har Elgiganten verkligen inte bevisat något med sin satsning. Nu säger de visserligen i intervjun med Svensk Bokhandel att de ska börja lansera större med kampanjer framåt mars, april eller sommaren, men det ändrar inte det faktum att jag endera är både blind och korkad, eller så går det överhuvudtaget inte att nå Elgigantens e-boksbutik från butikskedjans startsida elgiganten.se, bortsett från om man klickar på annons nummer fyra i reklamsnurran på förstasidan, där det puffas för Bokrea. Ingenstans indikeras dock att rean handlar om e-böcker, utan tvärtom går tanken instinktivt till fysiska böcker eftersom bilderna i annonsen visar inbundna omslag. Vid klick landar man hur som helst på adressen ebooks.elgiganten.se, en i ärlighetens namn mycket trist e-bokssajt utan personlighet där det inte puffas för något utom det extremt förväntade à la Fredrik Backman och Jonas Jonasson.
De har också tagit fram en e-boksläsarapp för iPhone/iPad och Android, anonymt döpt till eböcker och inget mer, som de skriver om i en tillhörande, mycket spartansk blogg som man kommer till om man scrollar längst ner på e-bokssajten och klickar på puffen Nyheter om eböcker.
Jag återkommer gärna till Elgigantens sajt och ger dem en andra chans när de genomfört den utlovade kampanjen, men ska de ha någon som helst chans att slå in en kil på marknaden måste de då erbjuda något betydligt piggare än det de hittills lagt upp.
Veronica Mars förklarad på två minuter
De två första minuterna till ”Veronica Mars”-långfilmen (som jag Kickstartersponsrat med 2×35 dollar) har lagts upp på nätet. Klippet är inget mer än en mycket pedagogisk introduktion till vad tv-serien handlade om och var i livet Veronica befinner sig när handlingen tar sin början, men ändå – peppen!
Tio dagar kvar till premiär. Can’t wait.
Ojämställt om teknik, bra om surfplattan som dator
En podcast jag aldrig missar är The talk show med John Gruber, som till vardags driver nätets mest genomtänkta och välrenommerade Appleorienterade blogg – Daring Fireball. Till skillnad från hos majoriteten svenska podcaster tillåts programmen sväva ut, ofta är avsnitten över två timmar, och inte sällan kommer de också bort från huvudspåret och landar i baseboll- eller James Bond-nörderi, Grubers två favoritämnen bortom tekniksfären i allmänhet och macvärlden i synnerhet. Stickspåren skulle kunna irritera, men eftersom han alltid brinner för det han pratar om och sitter på stora kunskaper även på dessa områden, blir det aldrig ointressant trots att jag exempelvis har noll koll på baseboll.
Gästerna tillhör även de toppsegmentet inom den del av teknikvärlden som har Applerelaterade produkter som sitt huvudsakliga bevakningsområde – till de återkommande hör Marco Arment, MG Siegler, John Siracusa, Dan Frommer, Merlin Mann, John Moltz och Guy English. Som ni ser av listan har dock The talk show en stor brist – den rent ut sagt löjliga snedfördelningen när det kommer till kön. Kommen 73 avsnitt in i serien har John Gruber haft en kvinna som gäst 3 gånger.
Det just nu aktuella avsnitt 73 hör som tur är till undantagen. Veckans gäst är Joanna Stern, som var en av grundarna av The Verge och numera huserar på The Wall Street Journal. Hon publicerade för snart två veckor sedan en vida länkad artikel där hon hårdtestat fyra surfplattor med externa tangentbord i rollen som arbetsdator, och hos Gruber utvecklar hon resonemangen, som i korthet går ut på att Microsofts Surface Pro 2 kommer närmast i att vara en fullvärdig ersättare till en bärbar dator, men den är å andra sidan hopplös i rollen som surfplatta, ett område där iPad Air spöar konkurrenterna hårt.
Jag har ju själv testat och skrivit om externa tangentbord till iPad vid några tillfällen, och har flera gånger varit ytterst nära att köpa ett Logitech Ultrathin Keyboard Cover till min iPad Air de senaste månaderna. Men det är ju precis som Stern skriver i sin artikel i säger i programmet, för traditionellt datorarbete är fortfarande den bärbara datorn bäst. Så varför krångla till det?
Tja, en grej för mig skulle kunna vara att min nu tre och ett halvt år gamla Macbook Air bara får ut cirka två och en halv timmes batterianvändning, vilket inte räcker långt om jag ska skriva en hel dag och befinner mig ute på fältet och inte har möjlighet att ladda. Där blir de tio timmar jag kan klämma ur en iPad med externt tangentbord riktigt intressant.
Så – lyssna på senaste The talk show, de har ett väldigt intressant samtal, där de förutom hennes artikel även pratar om skärmstorlekar på mobiler och wearable tech.
Och ska ni bara lyssna en enda vecka är ju denna ypperlig att välja, då det till på köpet råkar vara jämställt.
Löptempot och #blogg100
Så hur går det med det andra nyårslöftet då? Att genomföra 100 träningspass före New York Marathon den 2 november?
Eh, well, så där, får jag väl säga även i detta avseende.
Hittills har jag loggat elva träningspass i Runkeeper, och med tanke på att jag sprang första gången den 5 januari och vi nu skriver den 1 mars i almanackan, så har det tagit 5 dagar mellan träningspassen (55 dagar/11 pass). Med nuvarande takt hinner jag bara 49 träningspass till (245 dagar/5 dagar per pass), och det håller ju inte, att landa på blott 60 totalt är inte ett alternativ.
För att nå 100 måste jag nu alltså höja tempot rejält, det får bara gå 2,75 dagar mellan passen (245 dagar/89 pass).
Närapå en fördubblad träningsfrekvens alltså. Nåväl, bara att sätta igång.
Och på tal om 100. I dag är det första dagen på årets #blogg100-utmaning som ju Fredrik Wass drog igång för två år sedan, och jag kommer att delta även i år. Så räkna med inlägg i dagarna 100 (och att jag när utmaningen går i mål har bockat av ytterligare 36 träningspass (100 dagar/2,75 dagar per pass)). Förhoppningsvis till och med en hel del om mitt skrivande, bokbranschen och författande i stort.
Okay – let’s go!