Jag börjar få mindervärdeskomplex

Blondinbella får nog ta och lägga ner nu – Sverige har en ny bloggdrottning. Johanna har för andra dagen i rad blivit nominerad till Aftonbladets Stora bloggpriset. I går i kulturkategorin för Bokhora, i dag i teknikkategorin för Lilla gumman.

Och här sitter jag med en sketen kvasiförfattarblogg och tror att jag är något.

Stora bloggprisets dilemma

Ser till min stora glädje att Johanna och de andra bokhororna tillhör den illustra skara på fem som nominerats i Stora bloggprisets kultur- och nöjeskategori.

Men glädjen till trots så är det något med Stora bloggprisets utformning som gör mig förbryllad. Enligt prisets sajt har Sveriges 100 mest inflytelserika bloggare bjudits in att nominera fram de fem finalisterna inom de sju kategorierna. Och det är väl ett okej sätt att göra det på, men det som förbryllar mig är att endast en av de fem finalisterna i kultur- och nöjesklassen var inbjuden att nominera. Varken Bokhora, En man med ett skägg, Vassa eggen eller Weird Science tillhörde de 100 som Aftonbladet och Bloggportalen själva valt ut. Tre av dessa fyra måste dessutom sägas vara Sverigeledande inom områdena litteratur (BH), mediebevakning (VE) samt film/tv (WS).

Visst, 100-urvalet består enligt faktarutan i Aftonbladet av de mest länkade, mest vald som favorit och mest trafikerade bloggarna enligt Bloggportalen samt tio specialinbjudna bloggare, men ändå – oavsett grund måste det ändå ses som en brist hos priset att fyra av fem kultur- och nöjesfinalister inte återfinns på arrangörens lista över landets 100 mest inflytelserika bloggar.

DJtv #8 – Bokvåren 2009

I veckans avsnitt kollar vi in bokvåren 2009 och pratar om vilka böcker vi ser fram emot att läsa respektive saknar i den kommande utgivningen. Dessutom får vi se Johanna ifrågasätta Daniels författarförmåga, eller åtminstone författarhastighet, samt konstaterar att det blivit rätt vanligt att författare numera tappar bort/förlorar/blir bestulna på sina halvfärdiga böcker.


DJtv #8 – Daniel & Johanna pratar litteratur from Daniel Åberg on Vimeo.

Böcker vi pratar om i inslaget:
Alex Schulman: ”Skynda att älska
Kalle Dixelius: ”Toffs bok. Med kommentarer av Muham Bentson
Karolina Ramqvist: ”Flickvännen
Johan Kling: ”Människor helt utan betydelse
Käbi Laretei: ”Vart tog all denna kärlek vägen?
Juli Zeh: ”Fritt fall
Etgar Keret: Ӂtta procent av ingenting
Carina Rydberg: ”Främlingarna

Söndagen – så här långt

• Laddat ner en podcast där Chris Anderson pratar om sin kommande bok ”Free”.

• Läst på en smula om bokåret 2009.

• Funderat på om jag börjar lida av minnesafasi eftersom jag plötsligt inte minns den fyrsiffriga inloggning jag reguljärt använt för att ta mig in på jobbets kundwebb hemifrån de senaste åtta åren.

• Läst DN.

• Druckit ett glas vatten.

• Insett att det nog faktiskt är minnesafasi med tanke på att jag i november glömde bort min mobils pinkod när vi var på väg till Riga, vilket medförde att jag tvingades kontakta Tele 2 och begära ut min pukkod. Begynnande demens och jag är knappt 34 år, jippi.

• Mer eller mindre lyckosamt försökt väcka Johanna.

• Läst igenom nya postningar i readern men inte hittat mycket matnyttigt att fästa vikt vid. Å andra sidan vittjade jag ju den senast vid halv ett i natt.

• Försökt komma på ett blogginlägg.

——

Nu dags för brunch med Josefine.

Det här med att baka bröd

Jag har inte tittat åt romandokumentet sedan de där allra sista dallrande timmarna av 2008. Annat har kommit i vägen och jag har ett nytt temporärt schema på jobbet vilket stör mina rutiner, men faktum är att jag nog är lite rädd för att öppna det igen. För nu ligger den ju där, en deg som börjar på A och slutar på Ö, och väntar på att jag ska knåda, forma och grädda den till en välsmakande limpa. Och visserligen går jag ju på GI-diet nu, men jag är inte helt säker på att dieten även inbegriper avhållsamhet från bröd i metaforform.

Jag borde verkligen ta tag i det. Måste. Och visst, det går att hitta tusen tidsursäkter och godtagbara undanflykter men tänk om verkligheten är så enkel att jag är rädd för att texten vid en genomsyning helt enkelt inte är bra? Att den inte håller ihop? Att den är patetisk?

Det skulle kunna vara så. Det skulle också inte kunna vara så.

Finns väl bara ett sätt att ta reda på det antar jag.

En mänsklig version av Spotify

På tal om den pågående Spotifyhajpen så vill jag bara säga att veckans Stockholmsnatt är väldigt rolig.

Och när jag ändå är inne på Spotify, som jag ju uttryckt mig lite svalt om tidigare, vill jag nog fortsätta att förhålla mig en smula skeptisk. I veckan gick det här och där att läsa i svenska medier och bloggar att det nog var hotet från Spotify som låg bakom Apples drag att överge kopieringsskyddet i Itunes store.

Kom igen nu Sverige. Höj blicken åtminstone lite.

Palsternackorna, textraderingen och jag

Kleerups uttalanden i Aftonbladet i dag angående krogkommissionens agerande under Grammisgalan – han och en del andra tvingades lämna urinprov – är ju hur lustiga som helst. De är ju så jäkla anala. Ingen kan softa. Vad tror de att musikbranschen är uppbyggd av? Palsternackor? och därefter Musikvärlden för Sverige framåt. Varför ska de sabba det och trakassera oss under våra galor?

Ja, det borde verkligen polisen fatta, musikbranschen har faktiskt egna lagar. Kanske borde rattfyllerister börja köra med något liknande när de blir stoppade av polisen. Vafan jag är ju bara ute och kör, varför ska ni komma här och förstöra? Vad tror ni jag är byggd av – palsternackor!?

Själv förstörde jag rätt bra för mig själv i går kväll. Jag skulle publicera en första version av vår Grammistext klockan 22, direkt vid galans slut, men när klockan var 21.35 lyckades jag på ett oerhört klantigt sätt radera hela den text plus faktaruta med samtliga vinnare som jag satt och förberedde (alla kategorierna var presenterade utom två, och texten i stort sett klar). Det blev en rätt svettig halvtimme innan jag lyckades få ut en helt ny, något sämre, text vid 22.05.

En typisk Daniel Åberg-mening

batman.jpg

Jag recenserade ”The dark knight” i somras, drämde till med en femma, nu har ett ryckcitat hamnat på baksidan av den svenska dvd-utgåvan. Inget konstigt med det. Det som däremot kändes en smula mysko var när jag visade det för Johanna.

Jag: Kolla, de har använt min recension på fodralet.
Johanna: Få se. Jaha, ja det där hade jag ju förstått var du utan att du sagt det.
Jag: Eh, hur då?
Johanna: Meningen. Den är så typisk dig.

Bästa Hollywood-filmen på år och dag. En typisk Daniel Åberg-mening. Bara så ni vet.

Att debutera är att våndas en smula

Ah, jag minns hur det var att debutera, våndan, den bristande självkänslan, oron, glädjen, kaxigheten, värdelösheten, ovissheten. Allt på en gång och lite därtill.

Hade jag varit smart hade jag ju bloggat redan inför mitt eget debutsläpp våren 2005, när det inte var så trångt i bloggosfären. Jag skulle ha brett ut mig, mutat in ett revir och gjort ett sådant författaravtryck att Sigge Eklund fått akta sig där han satt på sitt bloggberg och var kung.

Så smart var jag dock inte.

Glädjande nog är min tjänstlediga kollega Kalle Dixelius, Augustin Erba och Kevin Frato just så smarta, i grupp dessutom. Visserligen är det 2009 nu och de allra coolaste författarbloggarna gör ju video men strunt i det nu – de har gemensamt startat Debutantbloggen då de alla romandebuterar i år. Kalle är först ut, release av ”Toffs bok. Med kommentarer av Muham Bentson” blir det om ett par veckor och jag ser fram mot releasekalaset som jag vet är på gång (jag är ju så klart med i Facebookgruppen).

Deras våndor är väl värda att följa. Gört du också, vetja.

Jag vill ha en Macbook Wheel

Ja jag vet att ni precis som jag sitter som på nålar inför Apples keynote på Macworldmässan klockan 18. Jag kommer att följa händelserna via Engadgets och Gizmodos livebloggar. Men medan ni väntar tycker jag att ni ska kolla in The Onions mycket roliga – och fantastiskt välgjorda – nyhet om Apples nya dator Macbook Wheel. Enjoy.


Apple Introduces Revolutionary New Laptop With No Keyboard